4-takts moped

Vad är en fyrtakts motor?

 

Bakgrund

En fyrtaktsmotor är en motor där bränslet förbränns i fyra olika så kallade “takter” vilket gör att bränslet förbränns långsammare, och motortypen har en relativt jämn och mjuk gång. Fyrtaktsprincipen uppfanns år 1876.

 

Jämförelse

Jag har precis köpt min moped, som är en fyrtaktare och den fungerar jättebra för mig. Har även kört två takts mopeder och av egen erfarenhet är dom relativt piggare, vilket jag tycker gör körningen aningen svårare. Den kommer liksom upp i fart på en gång, och samma sak när man släpper gasen i princip, då stannar den typ på en gång. Därför blir körningen med en tvåtaktare mycket ryckigare.

En fyrtakts moped kommer också upp i fart fort men jämnare. En moped med fyrtakts motor släpper ut mindre avgaser också. Det blir inte som att köra en tvåtakt, att så fort du gasar kommer du upp i maxhastighet och behöver gasa och sen släppa gasen, gasa och sen släppa igen för att hålla en jämn hastighet.

 

Egna åsikter

Jag är jättenöjd med köpet av en fyrtakts moped. Man behöver knappt använda bromsarna eftersom att ifall du vill stanna en bit längre fram är det bara att släppa på gasen och då rullar mopeden fortfarande framåt medans hastigheten sänkts mjukt och långsamt.

Man kan starta den genom att både elstarta den eller kickstarta den, vilket är bra ifall batteriet mot all förmodan skulle vara dött.

 

Miljön och utsläpp

En annan väldigt bra grej med att köra fyrtakt är att den är mycket “hälsosammare” mot miljön. Den släpper inte ut lika mycket utsläpp som en tvåtakt och en full tank räcker längre än en full tank hos en tvåtaktare.

Jag tycker att det är viktigt att tänka på miljön ännu mer nu när man har ett eget fordon, som faktiskt påverkar växthuseffekten.

 

Sammanfattning

Ditt körsätt påverkar faktiskt mer än du tror.

Därför tycker jag att om man kan, att man köper en fyrtakt eftersom dom inte kör lika ryckigt, vilket påverkar utsläppen positivt som sedan påverkar miljön positivt. Ditt körsätt påverkar faktiskt mer än du tror.

 

– Lina Lindqvist

Filmen Solsidan

Filmen Solsidan 

Filmen Solsidan är regisserad av Felix Herngren och Måns Herngren. Solsidans producent är Emma Nyberg och Jesper Harrie har skrivit manuset.

Denna komiska och sorgliga filmen släpptes 2017 och har blivit en stor succe bland de svenska folket. Solsidan finns i form av serier och längre filmsnuttar, men nu tog dom chansen att göra en film också. I serierna och i filmen är huvudkaraktärerna Anna, Alex, Mickan, Fredde, Ove och Anette. I filmen är samma huvudkaraktärer med och de har samma personligheter som från serierna. Mickan och Fredde är den lyxiga, dyra och rika familjen, Anna och Alex är den mer vanliga realistiska familjen som är motsatsen till Fredde och Mickan. Ove och Anette är den konstiga och jobbiga familjen som ingen helst vill vara med.

Filmen är på olika sätt komisk och ledsam. Anna och Alex har skiljt sig och livet är tufft för Alex. Anna har hittat en ny och är förälskad. Alex är olycklig och ledsen hela tiden och kan inte på samma sätt längre leva vardagen som förut. Fredde börjar få ångest över sin pappa när han får reda på något som ställer till det i Freddes liv. Han känner ångest och ledsamhet samtidigt som han försöker att få ihop Alex och Anna igen.

Jag tycker att filmen är väldigt bra för att den är realistiskt. Annas och Alex skilsmässa och bara det allmänna kaoset som karaktärerna upplever är väldigt realistiskt och kan hända i det verkliga livet. Den visar att det inte alltid är så lätt i livet och den står för att det är okej och att det kommer att lösa sig i slutändan. Det finns så mycket idag som är så orealistiskt, bilder och videos som visar en annan sida av verkligheten som kan verka helt “ perfekt “. Solsidan är en film där man både kan skratta så att man får ont i magen och vara ledsen och fundersam över hur livet kan vara ibland. Alex är så olycklig och han har blivit så sårad. På alla möjliga sätt försöker han bli glad igen och hans kompisar försöker få upp honom på benen igen. Det tycker jag jätte mycket om. Att man kan få se hur tuffa sådana saker kan vara som de olika karaktärerna får uppleva i filmen, men att det på något sätt blir bra till slut.

Jag tycker också att det är kul att filmen är lite lik serien. Serien fortsätter fastän att det är i en film istället. De bor alla i samma hus som i serien, de har sina gamla personligheter och deras sätt att vara, klä sig på, prata osv är ungefär på samma sätt som i serierna, som i filmen.

Jag tycker att filmen var bra och jag skulle verkligen rekommendera att kolla på den. Jag skulle rekommendera att kolla på Solsidan – serierna först innan man kollar på filmen för då är det lättare att förstå vad dom menar, och hur allting hänger ihop. Om du har kollat på serierna solsidan och tycker om dom så kommer du förmodligen att tycka om filmen också.

Skriven av: Nora Kristensson

Skillnad i skolan mellan Finland och Sverige

Jag undrade om det fanns några skillnader mellan skolan i Sverige och Finland, så jag frågade min finska vän Nella om hur hennes skoldagar brukar se ut. Jag började med att fråga vanliga frågor som när de börjar, hur de flesta tar sig till skolan och om deras ämnen.

Allmänt om skolan
Nella berättar att de börjar skolan klockan 9 och slutar vid 15.00 varje dag, till skillnad från i Sverige, där vi oftast börjar runt 8 och sluttiderna varierar. Det vanligaste är att man åker buss till och från skolan. Vi pratar om hur det inte alls är vanligt där hon bor att man går eller cyklar till skolan, vilket är ganska vanligt runt om i Sverige.

Jag frågade om det var något som hon skulle vilja ändra med sin skola och hon berättar att deras skolbyggnad inte alls är bra och att hon gärna skulle vilja gå på en skola med mer plats och en något mer modern byggnad. Dock beror det helt på var i Finland du bor för skolorna ser helt annorlunda ut.  Men läxor brukar se ungefär likadant ut, man har nämligen inte så mycket läxor det kan vara någon gång ibland säger hon, men det är inte så vanligt som i Sverige. Detta ledde vidare till frågor om lärare och undervisning. Själva undervisningen ser ungefär likadant ut i Finland som det gör i Sverige bara några få skillnader men egentligen inget som är märkbart annorlunda. “Lärarna är för det mesta helt okej, lite omotiverade att lära ut men det är för det mesta okej” berättar hon. Betygsystemet går från 4 till 10 förklarar hon, 4 är det lägsta och 10 är högst.

Hon fortsätter att berätta att hon helst vill lyssna på musik under lektionerna, men att det är inte många lärare som tillåter det. Jag frågar varför musiken är så viktigt för henne och då berättar hon att atmosfären, stämningen, är väldigt dålig i hela skolan och har blivit ännu värre i brist på lokaler.

Vad vet du om den svenska skolan?

Jag ställde den frågan till henne och hon skrattar.

  • Egentligen vet jag inte någonting alls, men vi lär oss lite svenska ibland.

En normal dag
Jag frågade om hur hennes dagar brukar se ut och hon berättar att hon brukar gå upp runt 7 på morgonen för att sedan ta bussen och komma till skolan i tid med att deras första lektion börjar 9.00. Skoldagarna består av få raster och långa lektioner men ämnena som de läser att precis som i Sverige.

Efter att skolan slutar så brukar hon och hennes kompisar äta fika på något café eller gå till biblioteket för att plugga och umgås. Hon säger också att en vanlig skoldag så är hon oftast mycket stressad för att lärarna lägger mycket press på eleverna och det finns ofta mycket att göra.

Jämförelse
Vi börjar prata mer om likheterna med våra skolor, såsom ämnen och lokaler. Jag berättar att ibland får vi åka på olika “utflykter” till olika platser och Nella berättar att hon eller någon hon känner har aldrig fått göra det. Skoltiderna är nog den största skillnaden men i och med att eleverna på skolan knappt har några raster så känns det logiskt att de börjar senare.

Så är den svenska eller finska skolan bättre?

Egentligen är det inte alls mycket som skiljer de två åt. Men skillnaderna beror också på vilken skola i Finland man jämför med eftersom att skollivet varierar drastiskt på andra sidan Östersjön.  

Julia 8:1

Kloster skola på 40-50 talet?

Hur var ett kloster skola? Fick man slå barn? Hur var det som elev förr? Detta har jag tagit reda på.

Jag har intervjuat Angela Rafferty 76år om detta. Angela gick i skolan från 1947-1958 i ett katolskt kloster skola i Newry i Irland vid namn St Clares Convent såhär såg den ut…

Om klasserna och tider

Hon promenerade varje dag måndag till lördag till skolan eftersom inga skolbussar fanns. när dom var små gick dom i skolan från klockan 9.00 till 14.00 och när dom började högstadiet gick dom från 9.00 till 16.00.

Angela började skolan vid 4 år och gick ut skolan vid 11år. Dom fick ha uniformer i skolan, dom hade en för vinter och en för sommar. När dom var små fick dom ha en vit blus, blå klänning, svarta skor och slips och när dom blev äldre byttes det som var blått ut mot vinrött och det som var vitt blev silvrigt. Dom hade inga speciella namn till årskurser så som vi har idag typ 8:2 eller 5B utan dom hade bara ettan, tvåan osv. När dom började i högstadiet så fick dom gå utanför skolans område. Dom hade 3 raster om dagen och till första rasten fick alla varsin mjölk och den var på 10-20 min och sedan hade dom en lunchrast på en timma och till sist en 10-20 minuters rast till. PÅ rasterna kunde dom gå till en kiosk, det fanns en på varsin sida om skolan man kunde  gå till som sålde godis och läsk. På rasterna hade dom samma aktiviteter som oss typ lekar, sporter m.m. Dom fick samma mat som vi har idag och den var god och väl omtyckt.

Hårda nunnor?

Nunnornas disciplin var ganska hårt. Dom fick slå barn och dom flesta utnyttjade det väldigt dåligt, dom kunde slå barn bara för dom kände för det även om man varit duktig så hade man RIKTIGT tur så fick man en snäll nunna. Lyssnade man inte så om det var en  snäll nunna så fick man stå utanför tills lektionen var klar och prata med nunnan men om det var en sträng så fick man stå med en dumstrut i en skam hörna resten av lektionen och sedan fick stryk av rektorn.

Hur var en dag i skolan?

Dom hade nunnor så som vi har lärare för olika ämnen och de hade samma ämnen som vi har idag bara att dom inte lär sig svenska i skolan eftersom Angela gick i Irland. Dom hade klassresor och utflykter men bara till havet och liknande och dom fick betala för det själv så det var bara dom som hade råd som kunde få följa med. Nunnorna fick inte bli frestade till någon/något och där av fick dom inte träffa, ha samlag eller vara tillsammans med någon i samma kloster. I det praktiska ämnena så gjorde dom samma som vi gör bara att dom ALLTID gjorde förrätt OCH efterrätt på hemkunskapen och dom var tvingade till att äta det och eftersom Angela inte då äter kött så blev hon portad från hemkunskapen. När Angela lästa historia så lästa dom om gud och bibeln och dom sjöng alltid en psalm innan och efter skolan. Dom hade väldigt många läxor och prov hade dom några gånger per termin. Dom kunde bara leta fakta och sånt med böcker eftersom det inte fanns något internet. Deras lärare skrev upp saker på en svart tavla med en vit krita.

 

Det som Angela tyckte var roligt med klostret var musiken. Angela gillade musik och att sjunga och dom hade det väldigt ofta så det gillade hon mest och sedan gillade hon även att va med kompisarna.

Det Angela tyckte var tråkigt med skolan var Matematiken och deras problemlösningar för hon kände sig inte så bra på detta.

Skolan på 80-talet

Skolan på 80-talet

Att gå i en vietnamiskt skolan på 80- talet och hur det har förändras nu. För att ta reda på hur skolan såg förr och nu har jag intervjuvat min mamma, Lien Bui. Hon är född på 1973 och gick till skolan sen hon var 7 år.

 

Skolan i Vietnam nu i tider.

Skolan starta alltid klockan sju på morgonen och alla gick till skolan 5 dagar varje veckan. Alla måste följer skolans regler och de har samma skolsystem överralt i landet. Grundskolan är från årkurs 1- 12 efter dess är gymnasiet val.

I alla skolor i Vietnam har alla elever på sig skoluniform och ta på sig skolans kläder när det gäller idrott. Skolan i Vietnam är inte gratis, alla elever var ansvariga för skolans materialer. Alla köper egna böcker, linjal och skolmateraler vi fick betala till skolan också om vi vill studera. I Vietnam använder inte datorer i så stor utsräckning som i Sverige utan man anteckna i en skriv böcker eller på ett paper. Vi fick lära en lektion om datorer varje veckan. De tre viktigaste ämnen var matte, vietnamiesiska ocg engelska.

Det är mycket som fick göra efter skolan. Läxa har vi varje dag efter skolan och vi fick även plugga till prov. Vi har mycket längre dagar som vi börjar alltid kl.7 och slutade alltid klockan 16.40 i eftermiddag. Vi hade oftas läxor i de ämnen som So och Matte.

Från årkurs ettan till tovlan fick man göra ett prov som kallas för “nationella prov “ det är det viktigaste prov man får i varje år. Ge betyg redan från årkurs ettan fick man göra i Vietnam och man byter mentor varje år.

I klassen så välja sin lärare alltid den duktigaste elever som ska vara ledare till hela klassen och säger till så andra sköter sig. I den första lektionen så sjunger alla nationellt sång för sin lärare och hälsa alla när man går hem från skolan. I varje lektionen så är det alltid en lärare som är delaktiv.

Skolmaten

I vissa skolor måste man äter i skolan men man kan bestämma själv om man vill gå hem och äter, eller så få man tar mat hemifrån om inte man tycker om skolmaten. Efter lunch i skolan brukar alla tar en middags lur i två timmar. I vissa skolor severad man frukost till elever.

Varje lektion är oftas en timmar lång, vi fick lära oss vietnamisiska varje dag och matte. Idrott har vi två gånger i veckan andras ämen har vi oftas tre gången varje veckan. På idrotten får elever utövar kamsport om man vill har det annars har vi dans eller kondition som vi fick springar runt skolgård.

 

Stränga skolor

Många tycker att skolan är stränga i Vietnam. När läraren kommer till klassrummer var alla tvungna och står upp och säg “hej” till sin lärare som man har. Alla elever har vädigt mycket respekt till sin lärare . Förr 40årsen när Lien gick i skolan får man slå barn med linjal eller stå utanför klassrummet i vissa skolor finns det forfarande den regler.

Vårt fjärde år byter vi rektorn i skolan. Sommarlovet börjar i juni och man har skolan igen vid septemper.

 

Hur ser skolan ut på 80-talet i Vietnam

Lien Bui är född på 1973 och gick till skolan under 1980 när hon var ungerfär 7 år.

Varje dag fick hon vakna klockan halv 6 på morgonen och det tog 30 minuter för henne att promenerad till skolan från sitt hem.

 

– Komunen var fattig, Lien berättar att hon fick ta mat hemifrån. Skolan var stränga man fick oftas slå barn med linjal. Nu för tider finns det massa med inlärnings material som är lättare för elever att förstår men när hon gick till skolan ha hon det svårt att lära sig.

 

Lien berättar att skolan börjar alltid tidig och slutar vid 2 tider. Hon fick lära sig matte, vietnamieisk, so, idrott och musik.

 

Jag frågar vilken ämnen hon tycker om mest och var hon duktig i skolan.

– Lien berättar att vissa ämnen är svårt, hon tycker mest om matte.

 

Fritid

– Hon hjälp till hennes föräldra att sköter huset, ta hand om hennes syskon, hon fick hjäpa till ssin föräldrar med deras jobb.

 

Att bli veterinär

Är veterinärer egentligen så viktiga? Hur skulle det se ut om det inte fanns några veterinärer? Jag har intervjuat Charlotta Oscarsson som är veterinär och äger djurkliniken i Kinna.

Dom flesta vet vad en veterinär är och vad den gör men dom fattar ibland inte riktigt betydelsen i att veterinärer finns. Om vi skulle tänka ett samhälle utan veterinärer så skulle du inte kunna ha en djurförsäkring på ditt husdjur eftersom ingen är utbildad i djurens hälsa och detta hade gjort att husdjuren hade haft en kortare livstid.

Utbildning

Om man vill bli en veterinär så är utbildningen ganska lång. Man pluggar i högskolan i ca 5 och ett halvt år, det är ungefär lika länga som en vanlig doktor. Charlotta pluggade på högskolan i Uppsala där hon bla läste mikrobiologi, biokemi, anatomi, patologi, embryologi, histologi, farmakologi och fysiologi. Hon hade också perioder då hon gick bredvid en färdigutbildad veterinär, det var väldigt mycket praktik där också.

När man pluggar till veterinär så är det både intressant och utvecklande, men också oerhört jobbigt och krävande. Men det är värt det när man är klar och är en färdigutbildad veterinär.

Om du vill bli veterinär så krävs det att du har mycket ansvar, det är också jourarbete. Om du inte har ett medicinskt intresse så kommer det vara väldigt jobbigt för dig under utbildningen, samma sak med djurintresse.  Det du borde välja på gymnasiet om du vill bli veterinär är naturvetenskap.

Vardagen

En vanlig dag för Charlotta är att hon har telefontid på morgonen, operationer på förmiddagen och sedan mottagning på eftermiddagen. Såklart varierar arbetstiderna beroende på vart du jobbar och jourarbete. Men Charlotta tycker att det är väldigt kul att gå till jobbet eftersom hon gör det hon älskar och att det är varierande och roliga uppgifter.

Operationer

Det finns två djur som opereras oftast, hundar och katter. För det mesta så opereras dom för kastrationer och tandrengöring.  Operationerna brukar gå till så att man ger djuret lugnande och låter det verka ett tag, sedan söver man djuret och rakar och tvättar området där operationen ska ske. Sedan opererar man och det är väldigt olika beroende på vilken operation du gör, men efter operationen så får djuret vakna upp i lugn och ro på uppvak.

Fördelar/nackdelar

Alla jobb har både fördelar och nackdelar, fördelarna enligt Charlotta är att hon får göra det hon älskar varje dag och att man blir automatiskt glad för att man får träffa söta djur. Nackdelarna med jobbet är att man ibland får ta jobbiga beslut, t.ex om man opererar och det inte kommer gå, så måste man avliva. Man måste ta väldigt stort ansvar och ta viktiga beslut. Charlotta tycker också att nattjobb och att se folk bli ledsna för att deras djur var tvungen att avlivas eller inte klarade av operationen, är extremt jobbigt.

Beteende

Charlotta sa till mig att hur du beter dig ger en väldigt stor påverkan på djuret. Det påverkar mer än vad du tror eftersom att dom känner av om du är stressad. Men Charlotta sa att om man får in ett aggressivt djur så är det jätteviktigt att man uppför sig lugnt och sansat. Man ger djuret lite mat och om den äter ur din hand så är mycket vunnet men om djuret fortfarande är tveksam till undersökning eller behandling så får den en munkorg. Om djuret fortfarande beter sig aggressivt och väldigt stressad så utsätter man sig inte för fara men man kan ge en lugnande spruta.

 

Tack vare detta reportaget har jag lärt mig betydligt mycket mer om veterinärer och deras vardagliga liv. Jag hoppas att du också har lärt dig mer om veterinärer och kanske har fått ett intresse och vill fortsätta läsa om veterinärer och deras yrke.

 Skolan i Somalia förr

Hur det var i skolan förr,i Somalia? För att  få reda på det, har jag intervjuat min pappa, Abdi sulejman, Abdi berättade att han hade skolan alla dagar i veckan utom fredagen. Kl 7 på morgonen gick  abdi  till skolan och slutade kl 15, man fick inte lunch i skolan, man köpte mat på rasterna eller tog mat från hem.

skoldagar, skolpengar och prov:

Skolan i Somalia gick  man 6 dagar i veckan, man  hade ledigt bara fredagen från skolan. Abdi berättade att han inte behövde åka buss till skolan. Det tog 20-25 minuter att gå från hans hem till skolan och abdi berättade att elever  som bodde långt från skolan fick  åka skolbussen till och från skolan. Staten betalade mest pengar till skolan men  elever som flyttade från andra städer betalade sina pengarna till skolan själva varje månad. Abdi bodde i staden så staten hjälpt men ibland fick Abdi betala pengar till skolan en månad eller två månader per termin.

Jag frågade  Abdi om man hade nationella prov, vilka klasser man gick i när man hade den och betyg i skolan.

“ Ja, vi hade hade nationella prov”, han stoppade lite och tänkte efter,

“  man gick klasserna 4, 8 och den sist året 12”, “ vi hade betyg inte som det här i Sverige betygen  A  till f, vi hade 1 till 100 “,  vi fick betygen i slutat av terminen, läraren satt betygen i vägen framför  klassrummet med alla ämne och elevernas namn så man kom och letade sin namn om du ligger 50 och uppe har du bra betyg varje ämne”, eleverna som kom ett, två och tre fick present.

Raster,lunch och lektioner:

Abdi berättade när han kom till skolan på morgonen , innan han gick till sina klassrum stod han på  ett led med sina klasskamrat framför sin klassrum och sjöng nationalsången efter det upprepade läraren elevernas namn för att kolla närvaro. När alla elever gick in började skoldagen. Man hade två lektioner i samma klassrum man hade lite rast tills andra läraren kommer men man gick inte ut. efter några lektioner fick man rast, man hade inte lunch i skolan, elever tog mat  hem från eller  köpa mat från affärer nära skolan. Efter att man ätit sin mat rasten innan man ringklockan som man ringer när rasten är slut fick man spela fotboll  eller andra lekar.

klassrummet, straff:

Abdi berättade hur klassrummet  såg ut, man satt två och två, läraren stod framför eleverna, man använde penna och sina  böcker, man hade inte datorer men man hade  datorlektion som man lärde sig datorer och att skriva med den, Abdi berättade också att man fick straff om man kom sent morgonen och den mest man använde  man fick stå på skolgården  hålla dina  armar upp och väntade tills läraren säger till kom in eller tills lektionen var slut.

Jag frågade Abdi om lärarna var snälla eller stränga och vilken lektioner han tyckte mest om.

“ det beror på om hur  bra  du beter dig ”, jag var bra elev så mest läraren var snälla mot mig men om jag gör dåliga saker var de stränga”, svarade han sen fortsätta han andra frågan.

“ mitt favoritämne var matte”, svarade han kort.

Uniformen:

I Skolan hade man uniform alla som är samma, hade samma uniform färg, till  klass 10  fick man ta vilka kläder man vill.  Abdi berättade att det var bra att de hade uniformer för att man behövde inte tänka på morgonen vilken kläder man ska ta. Många elever hade inte mycket pengar som de andra och kunde inte köpa fina kläder som de men de behövde inte köpa fina kläder när de behöver uniform som alla andra har som går samma klass med de. Jag frågade om Abdi vad han tyckte uniformen i skolan och om skolan är bättre än förr i Somalia.

“ jag tyckte uniformen för bra, “ för att det var inte någon som säger dåliga saker om hur du kläder på dig”. sa Abdi.

“ förre behövde vi  inte betala ensam  pengarna till skolan man nu betalar du själv pengarna  den saken var skolan bättre förr. “ och andra siden är skolan mycket lättare nu”, svarade Abdi.  

 Jag frågade vad som hände in i  klassrummet  när läraren var inte där, om man fick straff om man för med bråk. 

“ Ibland hände bråk” , sa Abdi.                                                                                “ Ja, man  fick straff om du är den första som började bråket” därför vill man inte bli den som börjar bråket och därför hände inte så mycke bråk, svarade Abdi.

slutat:

Intervjun med Abdi slutade där och jag fick vet hur det var i skolan förr och det finns mycket skillnader hur det var skolan, när jag gick i skolan i Somalia.När jag gick hade vi inte skolbuss och man hade uniform till sist år och det finns många andra  skillnader skolan förr om frågar någon som går skolan i Somalia nu.

 

Att strunta i skolan och komma igen


I en vanlig skola i centrala Eskilstuna gick Helena Blomberg i skolan. Helena jobbar idag som chef för socialtjänsten i Hallsberg. Jag har intervjuat henne om hur hennes högstadietid var.

 

En vanlig dag i 8:an var inte så annorlunda från idag men det märks av att det har gått närmare 40 år sedan dess. Barnaga var förbjudet och straff delades inte ut åt höger och vänster, men det var ändå hårdare än vad det är nu.

 

Helena och hennes klass var mycket speciella i deras skola, av de 9 klasser (a till i) som  fanns i alla årskurser, 7 till 9. Var de, de enda som hade idrott där både tjejer och killar var blandade, de hade helt enkelt en väldigt tight klass där alla gillade varandra.

 

Betygsystemet, lektioner och lärare

 

När jag frågade Helena min första fråga, fnös hon till och började sen skratta… Jag hade nämligen frågat om betygsystemet och om hur hon var i skolan. Under hela högstadiet hade hon attityden “det här skiter jag fullständigt i” då hon gled genom högstadiet på 2or och 3or.

(Nu är det nog en del som tänker 2or? Men ja fram till 1994 hade man betygsystemet 1 – 5 vilket motsvarar vårt F – A system som vi använder idag)

Hennes svar på vad hon tyckte om betygssystemet var:

– Eftersom jag inte var någon stjärna gällande betygen tyckte jag det var jättedåligt.

Jag skrattade lite åt svaret men gick snabbt vidare med resten av frågorna. Efter en utdragen konversation med sin man om hur mycket poäng man behövde för att komma in på gymnasiet gick vi vidare med nästa gäng av frågor. Min första av denna mängd handlade om hur en vanlig skoldag såg ut, ett ganska diffust svar var det enda jag fick:

-Ja, allt jag minns är att vi började mycket tidigt och att de var väldigt långa och tråkiga…

“Jahopp det var ju ett bra svar” var allt jag kunde tänk men gick vidare. Vi pratade lite om hennes lärare och till slut kom vi in på hur mycket en kille i hennes klass busade och hur hennes lärare avskydde honom. Gången hon kommer ihåg bäst var när de var och cyklade på gotland längs med kusten:

-Alla skulle cykla i ett långt led efter läraren… Berättade hon

-Men det hände ju inte då Kristian och hans kompisar vek av från stigen HELA tiden.

Kristian var bråkstaken i deras skola. Han var känd för hans grövsta hyss då han målade en skyltdocka och slängde upp den på motorvägen så efter att en bil kört på den så ringdes polis och ambulans in. Men hans arsenal av bus drogs oftast inte så långt även ifall han ofta stod på taken av byggnader och kissade ner på människor… Mycket moget måste jag säga. Ja men tillbaka till intervjun.

-När vi hade kommit fram till våran bestämda sovplats var läraren så förbannad att han gick in i sitt tält och satt där hela kvällen. Hans fru kom ut och sa till klassen att “ifall ni är tysta och inte stör kanske vi kan fortsätta imorn”. Morgonen efter sa enbart läraren “hit ska vi, vi syns där”.

Ett smart sätt att lösa problemet men jag förstår honom, en hel klass av högstadieelever  som inte uppför sig… det är inte så lätt att hålla koll på dom.

 

Så efter ännu fler historier om Kristian kom vi vidare, och hon förklarade om hur de olika “gängen” i skolan var uppdelade.

-Jag tillhörde aldrig det “coola” gänget utan höll mig i det gänget som bara fanns där. Det var mycket kriminalitet på skolan så när dom gängen var i uppehållsrummet drog vi oss undan. Vårat favoritställe var i ett Cafe där vi ofta satt och drack te och pluggade.

Jovars låter trevligt med det där Cafet… Men aja nu ska jag inte side tracka.

Med en avslutande berättelse om Kristian och hans hyss gick vi vidare till den avslutande frågan… Hur tyckte du att du lärde dig under högstadiet?

-Som jag tidigare sa så var jag ingen stjärna på att lära mig eller jag rent ut sagt sket i det. Men jag antar väll att det var bra för den tiden… Inte så pedagogiskt men det funkade. Hade velat se hur ni har det idag.

Ja ett kortfattat och enkelt svar att avsluta med.

 

Så allt jag kan avsluta med är: Även ifall du misslyckas av någon anledning, du kanske skiter i högstadiet eller bara har svårt att lära, så kan du alltid ta dig någonstans i livet.

 

För övrigt: Kristian har idag doktorerat i teologi vid Uppsala universitet, är författare och bor med fru och två hundar i Japan.

Politiken idag, ft: Johan Lepp

 

Reportage – Val 2018 & Politik ft:Johan Lepp

Vad kan verkligen skilja från detta och förra valet?

Jag har tat tid ut ur min helg för att kunna intervjua en Politiker från Liberalerna vid namn Johan Hans Lepp 47 år gammal och om hur han tänker förbereder sig inför det kommande valet. Bland annat om hur han tror att valkvällen kommer se ut.

Han beskrev väl utförligt om hur han trodde att valkvällen, han beskrev hur han tror att Miljöpartiet kommer precis vara vid gränsen och Liberalerna detsamma. Han tror dessutom att Kristdemokraterna kommer att åka ut under 4% röster. Johan tror att de Nya Moderaterna och Socialdemokraterna kommer försöka få tillbaka de röster de hade förlorat till Sverigedemokraterna, genom att se ut som att vara mer stränga inom Invandringspolitiken. Han tror personligt att Sverigedemokraterna inte kommer få 20% eller högre i röster vid detta val.

Region/Vård

Sjukvården är vid kanten av katastrof? Johan arbetar inom vården och tycker att det är allt för få folk inom Region Fullmäktige som är faktiskt utbildade inom Vård.

  • “Det är alldeles för lite folk inom regionen, regionfullmäktige som arbetar inom vården.”

Eftersom att en såpass stor del av regionens budget går till vården tycker Johan att varje person som kan rösta bör rösta oavsett vilket parti man röstar på. Att man ska rösta någon som arbetar inom vården som en sjuksköterska som ett t.ex. istället för att rösta in en till jourist in i region fullmäktiget.

Det är en så få kandidater som har en vårdbakgrund som betyder att de beslut som tas inom region fullmäktige har inte en förförståelse av de beslut som ska tas.Johan tycker att efter man har valt ett parti man kommer rösta på inom Regionen så ska man rösta för de kandidater inom det partiet som har en vård bakgrund.

Inom äldrepolitik är Johan mycket med personcentrerad vård fast dock inte endast de äldre fast alla, så att det kan bestäma över den vård de ska gå igenom. Det menas med att de ska kunna bestämma över vilken slags behandling de ska ha från alternativ som en Doktor som ett t.ex. ger där den personen beskriver om vad de vet om, om dessa behandlingar om man vet mycket om det eller lite men att det är den individuella personen som får bestämma vad de vill ha.

Johan beskriver att Sveriges äldrepolitik just nu inte ser direkt “ljus” ur där man inte är direkt redo på den våg av äldre det kommer att bli inom dessa 10 till 20 år. Där de äldre blir äldre och det blir desto fler som blir äldre. Så att man kommer att behöva mer folk som arbetar, som vi inte direkt har, detta kommer sätta Sverige till ett test om dess Ekonomi.

“Det är inte mycket som är anpassat för de äldre, ta marks kommun som ett exempel, hur tillgänglig är vårdcentralen i Kinna?” – Johan Lepp

Där de inte är många äldre som kan ta sig till vårdcentralen där den inte är så tillgänglig där den egentligen borde ligga centralt så att de kan ta sin rollator och gå till vårdcentralen. Han dessutom säger att Kinna och Skene är inte byggt för invånarna medans det är mer byggt för handlarna. Numera har dock Kinna centrum börjat ändrats och kommer fortsätta ändras i tid.

Bostad,Jobb och Gäng

Kriminaliteten har ökats, är det endast på grund av de som har kommit in eller?

Johan tror att Gäng och kriminalitet sökande i de senaste åren är inte pågrund av att det är för lite polis och att gängkriminaliteten har ökat.

“Det handlar om skolan, föräldraskap och integration”  – Johan Lepp

Där han sedan beskriver att integrationen har misslyckats och att själva föräldraskapet har misslyckats. Han sedan beskriver att allting handlar om Jobb, han hade tidigare beskrivit att det finns gott om jobb. Fast dessa jobb finns där det är så lite bostäder, medans att det är tvärtom vid typ Malmö som ett exempel där det finns gott om bostäder men det är ett brist på jobb. Han tycker att man borde bygga mer bostäder(Normala hyreslägenheter) vid platser där det finns jobb tillgängligt. De folk som bor vid hög befolkade områden blir frustrerade på att det inte finns några jobb som leder till en slags “demonstration” fast mycket mer aggressivt. Eftersom att det ökas med gäng och m.m. kommer man behöva mer poliser bara för att kunna hålla allt i schack så att det inte går för överstyr. Men det är inte många som utbildar sig till polis för att de får så dåligt betalt. En Polis får mindre betalt än vad en sjuksköterska gör även om polisen riskerar sitt liv i sitt yrke.

“En nyutexaminerad sjuksköterska tjänar mer än vad en nyutexaminerad polis gör” – Johan Lepp

För att tjäna bra som en polis kommer man behöva vara välutbildad och gått många år i skolan och sedan ha varit ute i fältet i många år.

Invandrarfrågan

Hur ska vi göra med de invandrare som har kommit hit?

Johan tycker att den våg av invandrare som kom hit vid 2014 borde få stanna eller iallafall de personer som har skäll för att stanna kvar här menas de som skapar oreda inom samhället ska ut ifrån samhället. Han tror att vi kommer behöva dessa invandrare för att Sveriges ekonomi ska fungera eftersom att det kommer att vara mer äldre inom de år framåt, också hamnade dessa invandrare som kom hit i en perfekt åldersgrupp för att kunna jobba här i sverige för att kunna arbeta. Sedan kommer det kosta för att utbilda dessa invandrare så att de senare kommer kunna jobba men på lång sikt kommer detta att tjäna oss i framtiden. Dessutom så är det de som är mest engagerade för att ha ett bättre liv som kommer hit, dessutom har de folk som kommer hit har bra utbildning som dock bara gäller inom det landet där de kommer ifrån så att dessa individer kommer att behöva gå igenom samma ämne i skolan ännu en gång för att anpassa sig för det svenska samhället.

Skolan på 80-talet

Jag har intervjuat Mathias Svensson 43 år om hur det var att gå i skolan för 30 år sedan när han gick i åttan på lyckeskolan. Han gick först på strömskolan, sedan lycke och till sist Marks gymnasium.

Hans favoritämne i skolan var de praktiska ämnena så som träslöjd osv. Det ämnet som han dock inte gillade lika mycket var musik.

Jag ställde frågan om man ofta fick skäll av läraren alltså om de var strängare än vad de är idag.

  • Jag fick inte skäll så ofta men det hände ibland. Jag hade en klassföreståndare som var en ganska hård lärare, den lärare sa alltid vad han tyckte och tänkte precis som jag så ibland var jag inte helt överens med honom, men oftast var jag de och då var han en go gubbe, säger Mathias.

Och precis så är det ju idag också, kommer man överens med en lärare så blir det oftast bra.

Nu för tiden när man inte sköter sig i skolan så brukar man endast få en liten tillsägelse, men för några år sedan i skolan kunde man få kvarsittning, vilket inte händer ofta eller alls idag.

Om det finns något i matsalen idag som vi inte gillar så kan man ju bara gå och köpa mat på någon restaurang. Men när Mathias gick i skolan så åt man alltid i skolan, men han tyckte också att maten var väldigt bra.

På rasterna så hängde han oftast nere i källaren på lyckeskolan, där det fanns ett uppehållsrum med både biljardbord och pingisbord. Där spenderade han sina raster med sina kompisar.

I Mathias klass gick det ungefär 22 stycken elever, och det var från klass A till G alltså 7 paralleller. Så det är ju lite fler klasser än vad det är idag i skolan för då har vi bara 3 paralleller.

Skoldagarna när Mathias gick i skolan är ungefär samma som idag. Han började 8 och slutade runt tre.

Han hade en bit till skolan ca 4 km så för att ta sig dit så brukade han cykla eller så fick han skjuts, och sen när han fyllde femton så tog han moppen.

Nu för tiden när man kommer hem från skolan så måste man oftast plugga till något prov eller skriva på någon inlämning, så det är rätt så mycket läxor i perioder och ibland är det rätt lugnt. Så var det när han gick i skolan också, alltså ibland fanns det mycket och plugga och ibland inget alls.

Sammanfattningen jag gör av denna intervju är att skoldagarna är rätt så lika idag och som de var för 30 år sedan när Mathias gick i åttan på lycke. En stor skillnad är ju dock att vi har datorer och andra tekniska grejer som vi kan plugga med. Men när han gick i skolan så var det papper och penna som användes.