Att bli veterinär

Är veterinärer egentligen så viktiga? Hur skulle det se ut om det inte fanns några veterinärer? Jag har intervjuat Charlotta Oscarsson som är veterinär och äger djurkliniken i Kinna.

Dom flesta vet vad en veterinär är och vad den gör men dom fattar ibland inte riktigt betydelsen i att veterinärer finns. Om vi skulle tänka ett samhälle utan veterinärer så skulle du inte kunna ha en djurförsäkring på ditt husdjur eftersom ingen är utbildad i djurens hälsa och detta hade gjort att husdjuren hade haft en kortare livstid.

Utbildning

Om man vill bli en veterinär så är utbildningen ganska lång. Man pluggar i högskolan i ca 5 och ett halvt år, det är ungefär lika länga som en vanlig doktor. Charlotta pluggade på högskolan i Uppsala där hon bla läste mikrobiologi, biokemi, anatomi, patologi, embryologi, histologi, farmakologi och fysiologi. Hon hade också perioder då hon gick bredvid en färdigutbildad veterinär, det var väldigt mycket praktik där också.

När man pluggar till veterinär så är det både intressant och utvecklande, men också oerhört jobbigt och krävande. Men det är värt det när man är klar och är en färdigutbildad veterinär.

Om du vill bli veterinär så krävs det att du har mycket ansvar, det är också jourarbete. Om du inte har ett medicinskt intresse så kommer det vara väldigt jobbigt för dig under utbildningen, samma sak med djurintresse.  Det du borde välja på gymnasiet om du vill bli veterinär är naturvetenskap.

Vardagen

En vanlig dag för Charlotta är att hon har telefontid på morgonen, operationer på förmiddagen och sedan mottagning på eftermiddagen. Såklart varierar arbetstiderna beroende på vart du jobbar och jourarbete. Men Charlotta tycker att det är väldigt kul att gå till jobbet eftersom hon gör det hon älskar och att det är varierande och roliga uppgifter.

Operationer

Det finns två djur som opereras oftast, hundar och katter. För det mesta så opereras dom för kastrationer och tandrengöring.  Operationerna brukar gå till så att man ger djuret lugnande och låter det verka ett tag, sedan söver man djuret och rakar och tvättar området där operationen ska ske. Sedan opererar man och det är väldigt olika beroende på vilken operation du gör, men efter operationen så får djuret vakna upp i lugn och ro på uppvak.

Fördelar/nackdelar

Alla jobb har både fördelar och nackdelar, fördelarna enligt Charlotta är att hon får göra det hon älskar varje dag och att man blir automatiskt glad för att man får träffa söta djur. Nackdelarna med jobbet är att man ibland får ta jobbiga beslut, t.ex om man opererar och det inte kommer gå, så måste man avliva. Man måste ta väldigt stort ansvar och ta viktiga beslut. Charlotta tycker också att nattjobb och att se folk bli ledsna för att deras djur var tvungen att avlivas eller inte klarade av operationen, är extremt jobbigt.

Beteende

Charlotta sa till mig att hur du beter dig ger en väldigt stor påverkan på djuret. Det påverkar mer än vad du tror eftersom att dom känner av om du är stressad. Men Charlotta sa att om man får in ett aggressivt djur så är det jätteviktigt att man uppför sig lugnt och sansat. Man ger djuret lite mat och om den äter ur din hand så är mycket vunnet men om djuret fortfarande är tveksam till undersökning eller behandling så får den en munkorg. Om djuret fortfarande beter sig aggressivt och väldigt stressad så utsätter man sig inte för fara men man kan ge en lugnande spruta.

 

Tack vare detta reportaget har jag lärt mig betydligt mycket mer om veterinärer och deras vardagliga liv. Jag hoppas att du också har lärt dig mer om veterinärer och kanske har fått ett intresse och vill fortsätta läsa om veterinärer och deras yrke.

 Skolan i Somalia förr

Hur det var i skolan förr,i Somalia? För att  få reda på det, har jag intervjuat min pappa, Abdi sulejman, Abdi berättade att han hade skolan alla dagar i veckan utom fredagen. Kl 7 på morgonen gick  abdi  till skolan och slutade kl 15, man fick inte lunch i skolan, man köpte mat på rasterna eller tog mat från hem.

skoldagar, skolpengar och prov:

Skolan i Somalia gick  man 6 dagar i veckan, man  hade ledigt bara fredagen från skolan. Abdi berättade att han inte behövde åka buss till skolan. Det tog 20-25 minuter att gå från hans hem till skolan och abdi berättade att elever  som bodde långt från skolan fick  åka skolbussen till och från skolan. Staten betalade mest pengar till skolan men  elever som flyttade från andra städer betalade sina pengarna till skolan själva varje månad. Abdi bodde i staden så staten hjälpt men ibland fick Abdi betala pengar till skolan en månad eller två månader per termin.

Jag frågade  Abdi om man hade nationella prov, vilka klasser man gick i när man hade den och betyg i skolan.

“ Ja, vi hade hade nationella prov”, han stoppade lite och tänkte efter,

“  man gick klasserna 4, 8 och den sist året 12”, “ vi hade betyg inte som det här i Sverige betygen  A  till f, vi hade 1 till 100 “,  vi fick betygen i slutat av terminen, läraren satt betygen i vägen framför  klassrummet med alla ämne och elevernas namn så man kom och letade sin namn om du ligger 50 och uppe har du bra betyg varje ämne”, eleverna som kom ett, två och tre fick present.

Raster,lunch och lektioner:

Abdi berättade när han kom till skolan på morgonen , innan han gick till sina klassrum stod han på  ett led med sina klasskamrat framför sin klassrum och sjöng nationalsången efter det upprepade läraren elevernas namn för att kolla närvaro. När alla elever gick in började skoldagen. Man hade två lektioner i samma klassrum man hade lite rast tills andra läraren kommer men man gick inte ut. efter några lektioner fick man rast, man hade inte lunch i skolan, elever tog mat  hem från eller  köpa mat från affärer nära skolan. Efter att man ätit sin mat rasten innan man ringklockan som man ringer när rasten är slut fick man spela fotboll  eller andra lekar.

klassrummet, straff:

Abdi berättade hur klassrummet  såg ut, man satt två och två, läraren stod framför eleverna, man använde penna och sina  böcker, man hade inte datorer men man hade  datorlektion som man lärde sig datorer och att skriva med den, Abdi berättade också att man fick straff om man kom sent morgonen och den mest man använde  man fick stå på skolgården  hålla dina  armar upp och väntade tills läraren säger till kom in eller tills lektionen var slut.

Jag frågade Abdi om lärarna var snälla eller stränga och vilken lektioner han tyckte mest om.

“ det beror på om hur  bra  du beter dig ”, jag var bra elev så mest läraren var snälla mot mig men om jag gör dåliga saker var de stränga”, svarade han sen fortsätta han andra frågan.

“ mitt favoritämne var matte”, svarade han kort.

Uniformen:

I Skolan hade man uniform alla som är samma, hade samma uniform färg, till  klass 10  fick man ta vilka kläder man vill.  Abdi berättade att det var bra att de hade uniformer för att man behövde inte tänka på morgonen vilken kläder man ska ta. Många elever hade inte mycket pengar som de andra och kunde inte köpa fina kläder som de men de behövde inte köpa fina kläder när de behöver uniform som alla andra har som går samma klass med de. Jag frågade om Abdi vad han tyckte uniformen i skolan och om skolan är bättre än förr i Somalia.

“ jag tyckte uniformen för bra, “ för att det var inte någon som säger dåliga saker om hur du kläder på dig”. sa Abdi.

“ förre behövde vi  inte betala ensam  pengarna till skolan man nu betalar du själv pengarna  den saken var skolan bättre förr. “ och andra siden är skolan mycket lättare nu”, svarade Abdi.  

 Jag frågade vad som hände in i  klassrummet  när läraren var inte där, om man fick straff om man för med bråk. 

“ Ibland hände bråk” , sa Abdi.                                                                                “ Ja, man  fick straff om du är den första som började bråket” därför vill man inte bli den som börjar bråket och därför hände inte så mycke bråk, svarade Abdi.

slutat:

Intervjun med Abdi slutade där och jag fick vet hur det var i skolan förr och det finns mycket skillnader hur det var skolan, när jag gick i skolan i Somalia.När jag gick hade vi inte skolbuss och man hade uniform till sist år och det finns många andra  skillnader skolan förr om frågar någon som går skolan i Somalia nu.

 

Att strunta i skolan och komma igen


I en vanlig skola i centrala Eskilstuna gick Helena Blomberg i skolan. Helena jobbar idag som chef för socialtjänsten i Hallsberg. Jag har intervjuat henne om hur hennes högstadietid var.

 

En vanlig dag i 8:an var inte så annorlunda från idag men det märks av att det har gått närmare 40 år sedan dess. Barnaga var förbjudet och straff delades inte ut åt höger och vänster, men det var ändå hårdare än vad det är nu.

 

Helena och hennes klass var mycket speciella i deras skola, av de 9 klasser (a till i) som  fanns i alla årskurser, 7 till 9. Var de, de enda som hade idrott där både tjejer och killar var blandade, de hade helt enkelt en väldigt tight klass där alla gillade varandra.

 

Betygsystemet, lektioner och lärare

 

När jag frågade Helena min första fråga, fnös hon till och började sen skratta… Jag hade nämligen frågat om betygsystemet och om hur hon var i skolan. Under hela högstadiet hade hon attityden “det här skiter jag fullständigt i” då hon gled genom högstadiet på 2or och 3or.

(Nu är det nog en del som tänker 2or? Men ja fram till 1994 hade man betygsystemet 1 – 5 vilket motsvarar vårt F – A system som vi använder idag)

Hennes svar på vad hon tyckte om betygssystemet var:

– Eftersom jag inte var någon stjärna gällande betygen tyckte jag det var jättedåligt.

Jag skrattade lite åt svaret men gick snabbt vidare med resten av frågorna. Efter en utdragen konversation med sin man om hur mycket poäng man behövde för att komma in på gymnasiet gick vi vidare med nästa gäng av frågor. Min första av denna mängd handlade om hur en vanlig skoldag såg ut, ett ganska diffust svar var det enda jag fick:

-Ja, allt jag minns är att vi började mycket tidigt och att de var väldigt långa och tråkiga…

“Jahopp det var ju ett bra svar” var allt jag kunde tänk men gick vidare. Vi pratade lite om hennes lärare och till slut kom vi in på hur mycket en kille i hennes klass busade och hur hennes lärare avskydde honom. Gången hon kommer ihåg bäst var när de var och cyklade på gotland längs med kusten:

-Alla skulle cykla i ett långt led efter läraren… Berättade hon

-Men det hände ju inte då Kristian och hans kompisar vek av från stigen HELA tiden.

Kristian var bråkstaken i deras skola. Han var känd för hans grövsta hyss då han målade en skyltdocka och slängde upp den på motorvägen så efter att en bil kört på den så ringdes polis och ambulans in. Men hans arsenal av bus drogs oftast inte så långt även ifall han ofta stod på taken av byggnader och kissade ner på människor… Mycket moget måste jag säga. Ja men tillbaka till intervjun.

-När vi hade kommit fram till våran bestämda sovplats var läraren så förbannad att han gick in i sitt tält och satt där hela kvällen. Hans fru kom ut och sa till klassen att “ifall ni är tysta och inte stör kanske vi kan fortsätta imorn”. Morgonen efter sa enbart läraren “hit ska vi, vi syns där”.

Ett smart sätt att lösa problemet men jag förstår honom, en hel klass av högstadieelever  som inte uppför sig… det är inte så lätt att hålla koll på dom.

 

Så efter ännu fler historier om Kristian kom vi vidare, och hon förklarade om hur de olika “gängen” i skolan var uppdelade.

-Jag tillhörde aldrig det “coola” gänget utan höll mig i det gänget som bara fanns där. Det var mycket kriminalitet på skolan så när dom gängen var i uppehållsrummet drog vi oss undan. Vårat favoritställe var i ett Cafe där vi ofta satt och drack te och pluggade.

Jovars låter trevligt med det där Cafet… Men aja nu ska jag inte side tracka.

Med en avslutande berättelse om Kristian och hans hyss gick vi vidare till den avslutande frågan… Hur tyckte du att du lärde dig under högstadiet?

-Som jag tidigare sa så var jag ingen stjärna på att lära mig eller jag rent ut sagt sket i det. Men jag antar väll att det var bra för den tiden… Inte så pedagogiskt men det funkade. Hade velat se hur ni har det idag.

Ja ett kortfattat och enkelt svar att avsluta med.

 

Så allt jag kan avsluta med är: Även ifall du misslyckas av någon anledning, du kanske skiter i högstadiet eller bara har svårt att lära, så kan du alltid ta dig någonstans i livet.

 

För övrigt: Kristian har idag doktorerat i teologi vid Uppsala universitet, är författare och bor med fru och två hundar i Japan.

Politiken idag, ft: Johan Lepp

 

Reportage – Val 2018 & Politik ft:Johan Lepp

Vad kan verkligen skilja från detta och förra valet?

Jag har tat tid ut ur min helg för att kunna intervjua en Politiker från Liberalerna vid namn Johan Hans Lepp 47 år gammal och om hur han tänker förbereder sig inför det kommande valet. Bland annat om hur han tror att valkvällen kommer se ut.

Han beskrev väl utförligt om hur han trodde att valkvällen, han beskrev hur han tror att Miljöpartiet kommer precis vara vid gränsen och Liberalerna detsamma. Han tror dessutom att Kristdemokraterna kommer att åka ut under 4% röster. Johan tror att de Nya Moderaterna och Socialdemokraterna kommer försöka få tillbaka de röster de hade förlorat till Sverigedemokraterna, genom att se ut som att vara mer stränga inom Invandringspolitiken. Han tror personligt att Sverigedemokraterna inte kommer få 20% eller högre i röster vid detta val.

Region/Vård

Sjukvården är vid kanten av katastrof? Johan arbetar inom vården och tycker att det är allt för få folk inom Region Fullmäktige som är faktiskt utbildade inom Vård.

  • “Det är alldeles för lite folk inom regionen, regionfullmäktige som arbetar inom vården.”

Eftersom att en såpass stor del av regionens budget går till vården tycker Johan att varje person som kan rösta bör rösta oavsett vilket parti man röstar på. Att man ska rösta någon som arbetar inom vården som en sjuksköterska som ett t.ex. istället för att rösta in en till jourist in i region fullmäktiget.

Det är en så få kandidater som har en vårdbakgrund som betyder att de beslut som tas inom region fullmäktige har inte en förförståelse av de beslut som ska tas.Johan tycker att efter man har valt ett parti man kommer rösta på inom Regionen så ska man rösta för de kandidater inom det partiet som har en vård bakgrund.

Inom äldrepolitik är Johan mycket med personcentrerad vård fast dock inte endast de äldre fast alla, så att det kan bestäma över den vård de ska gå igenom. Det menas med att de ska kunna bestämma över vilken slags behandling de ska ha från alternativ som en Doktor som ett t.ex. ger där den personen beskriver om vad de vet om, om dessa behandlingar om man vet mycket om det eller lite men att det är den individuella personen som får bestämma vad de vill ha.

Johan beskriver att Sveriges äldrepolitik just nu inte ser direkt “ljus” ur där man inte är direkt redo på den våg av äldre det kommer att bli inom dessa 10 till 20 år. Där de äldre blir äldre och det blir desto fler som blir äldre. Så att man kommer att behöva mer folk som arbetar, som vi inte direkt har, detta kommer sätta Sverige till ett test om dess Ekonomi.

“Det är inte mycket som är anpassat för de äldre, ta marks kommun som ett exempel, hur tillgänglig är vårdcentralen i Kinna?” – Johan Lepp

Där de inte är många äldre som kan ta sig till vårdcentralen där den inte är så tillgänglig där den egentligen borde ligga centralt så att de kan ta sin rollator och gå till vårdcentralen. Han dessutom säger att Kinna och Skene är inte byggt för invånarna medans det är mer byggt för handlarna. Numera har dock Kinna centrum börjat ändrats och kommer fortsätta ändras i tid.

Bostad,Jobb och Gäng

Kriminaliteten har ökats, är det endast på grund av de som har kommit in eller?

Johan tror att Gäng och kriminalitet sökande i de senaste åren är inte pågrund av att det är för lite polis och att gängkriminaliteten har ökat.

“Det handlar om skolan, föräldraskap och integration”  – Johan Lepp

Där han sedan beskriver att integrationen har misslyckats och att själva föräldraskapet har misslyckats. Han sedan beskriver att allting handlar om Jobb, han hade tidigare beskrivit att det finns gott om jobb. Fast dessa jobb finns där det är så lite bostäder, medans att det är tvärtom vid typ Malmö som ett exempel där det finns gott om bostäder men det är ett brist på jobb. Han tycker att man borde bygga mer bostäder(Normala hyreslägenheter) vid platser där det finns jobb tillgängligt. De folk som bor vid hög befolkade områden blir frustrerade på att det inte finns några jobb som leder till en slags “demonstration” fast mycket mer aggressivt. Eftersom att det ökas med gäng och m.m. kommer man behöva mer poliser bara för att kunna hålla allt i schack så att det inte går för överstyr. Men det är inte många som utbildar sig till polis för att de får så dåligt betalt. En Polis får mindre betalt än vad en sjuksköterska gör även om polisen riskerar sitt liv i sitt yrke.

“En nyutexaminerad sjuksköterska tjänar mer än vad en nyutexaminerad polis gör” – Johan Lepp

För att tjäna bra som en polis kommer man behöva vara välutbildad och gått många år i skolan och sedan ha varit ute i fältet i många år.

Invandrarfrågan

Hur ska vi göra med de invandrare som har kommit hit?

Johan tycker att den våg av invandrare som kom hit vid 2014 borde få stanna eller iallafall de personer som har skäll för att stanna kvar här menas de som skapar oreda inom samhället ska ut ifrån samhället. Han tror att vi kommer behöva dessa invandrare för att Sveriges ekonomi ska fungera eftersom att det kommer att vara mer äldre inom de år framåt, också hamnade dessa invandrare som kom hit i en perfekt åldersgrupp för att kunna jobba här i sverige för att kunna arbeta. Sedan kommer det kosta för att utbilda dessa invandrare så att de senare kommer kunna jobba men på lång sikt kommer detta att tjäna oss i framtiden. Dessutom så är det de som är mest engagerade för att ha ett bättre liv som kommer hit, dessutom har de folk som kommer hit har bra utbildning som dock bara gäller inom det landet där de kommer ifrån så att dessa individer kommer att behöva gå igenom samma ämne i skolan ännu en gång för att anpassa sig för det svenska samhället.

Skolan på 80-talet

Jag har intervjuat Mathias Svensson 43 år om hur det var att gå i skolan för 30 år sedan när han gick i åttan på lyckeskolan. Han gick först på strömskolan, sedan lycke och till sist Marks gymnasium.

Hans favoritämne i skolan var de praktiska ämnena så som träslöjd osv. Det ämnet som han dock inte gillade lika mycket var musik.

Jag ställde frågan om man ofta fick skäll av läraren alltså om de var strängare än vad de är idag.

  • Jag fick inte skäll så ofta men det hände ibland. Jag hade en klassföreståndare som var en ganska hård lärare, den lärare sa alltid vad han tyckte och tänkte precis som jag så ibland var jag inte helt överens med honom, men oftast var jag de och då var han en go gubbe, säger Mathias.

Och precis så är det ju idag också, kommer man överens med en lärare så blir det oftast bra.

Nu för tiden när man inte sköter sig i skolan så brukar man endast få en liten tillsägelse, men för några år sedan i skolan kunde man få kvarsittning, vilket inte händer ofta eller alls idag.

Om det finns något i matsalen idag som vi inte gillar så kan man ju bara gå och köpa mat på någon restaurang. Men när Mathias gick i skolan så åt man alltid i skolan, men han tyckte också att maten var väldigt bra.

På rasterna så hängde han oftast nere i källaren på lyckeskolan, där det fanns ett uppehållsrum med både biljardbord och pingisbord. Där spenderade han sina raster med sina kompisar.

I Mathias klass gick det ungefär 22 stycken elever, och det var från klass A till G alltså 7 paralleller. Så det är ju lite fler klasser än vad det är idag i skolan för då har vi bara 3 paralleller.

Skoldagarna när Mathias gick i skolan är ungefär samma som idag. Han började 8 och slutade runt tre.

Han hade en bit till skolan ca 4 km så för att ta sig dit så brukade han cykla eller så fick han skjuts, och sen när han fyllde femton så tog han moppen.

Nu för tiden när man kommer hem från skolan så måste man oftast plugga till något prov eller skriva på någon inlämning, så det är rätt så mycket läxor i perioder och ibland är det rätt lugnt. Så var det när han gick i skolan också, alltså ibland fanns det mycket och plugga och ibland inget alls.

Sammanfattningen jag gör av denna intervju är att skoldagarna är rätt så lika idag och som de var för 30 år sedan när Mathias gick i åttan på lycke. En stor skillnad är ju dock att vi har datorer och andra tekniska grejer som vi kan plugga med. Men när han gick i skolan så var det papper och penna som användes.

Skolan på 60-talet

Är det verkligen så stor skillnad på skolan idag som förr?

Jag har intervjuat Inger Lindelöf. Hon är 64 år gammal och gick 7-9 på Lyckeskolan i Kinna. Hon tyckte inte att det var särskilt kul i skolan men det var ändå helt okej. Simning var det roligaste tyckte Inger.

Att slå barn (barnaga) var inget som man fick göra på den skolan som Inger gick på. Var man stökig eller inte lyssnade på vad lärarna sa blev man utkastad från lektionen och fick vänta utanför klassrummet tills lektionen var slut.

 

  • Jag uppförde mig alltid i skolan så jag fick aldrig gå ut från klassrummet eller något liknande, sa hon.

 

Är skolmaten så dålig som vi ungdomar säger?

Inger tycker att skolmaten då var ganska bra. Hon sa också att de fick varierade maträtter vilket hon tyckte om.

 

  • Men jag tycker att maten i skolan idag kan göras bättre.

Hon sa att maten i skolorna då och nu är det ändå ganska stor skillnad på. Hon sa att de fick mat som de visste att folk åt så att de inte behövde slänga så pass mycket mat som de gör idag.

 

Många gnäller på att det är långa skoldagar, är det verkligen långa för att gå i högstadiet?

När Inger gick i skolan hade de dagar som började 8 och som slutade oftast 16 – 16:30. Hon själv tyckte att det var ganska långa dagar men det var bara att stå ut med de.

Vi elever idag har nästan aldrig speciellt långa skoldagar jämfört med då. De flesta dagar för oss är mellan  8 – 9 på morgonen till ungefär 15:00 på eftermiddagen.

 

 

  • Ordningen i skolan var bättre förr, sa Inger.

 

I dagens skolor finns det ingen ordning. Det är mycket stökigt i korridorerna, det är högljutt och det är stökigt i klassrummen. På 60-talet i Ingers klassrum var det nästan aldrig någon som vågade säga emot deras lärare. Men idag är det på ett helt annat sätt.

Jag frågade henne även vad hon tycker om all den elektronik vi använder i skolan idag istället för böcker och hon svarade med att

 

  • Datorer är ett bra sökredskap och mycket annat, men det är tråkigt att se allt från när jag gick i skolan nästan dö ut.

Sedan frågade jag också om vad hon tycker om mobiler i skolan.

 

  • Jag tycker inte att man ska få ha mobilerna i skolan. Man pratar knappt med varandra längre man bara sitter med mobilerna.

 

Till en viss del kan jag hålla med om att man pratar mycket via mobilen men på rasterna är man väldigt mycket med varandra också.

Jag tycker personligen att man ska ha respekt för sina lärare. Men eftersom att det är väldigt svårt för många kanske man borde ha ordningsbetyg som de hade förr. Skulle det bli en mildare miljö i skolan då?

Feminismen på 50-talet

Feminismen har utvecklats enormt de senaste åren och ser inte alls likadan ut som förr. Hur var kvinnosynen och hur såg man på t.ex hbtq-personer?

Feminismen är en ideologi som grundades efter franska revolutionen tagit slut och är idag en stor fråga i samhället.

Feminismen vill klargöra att det ska vara jämställdhet mellan kvinnor och män, men speciellt kvinnors rättigheter i samhället är den stora frågan.

Många tycker att vi lever i ett patriarkat där männen tycker att det är en självklarhet att de ska ta mycket plats medans kvinnor bara ska vara tysta och sköta sitt.

Feminister kämpar regelbundet för att vi kvinnors rättigheter ska förändras så att vi får samma politiska, ekonomiska och sociala möjligheter som män.

Vi kvinnor förväntas av många ha rollen som hushållerska och att vi ska lyda män osv. Feminister anser att det är ett förtryck i könsrollerna som skapats och vill förändra rollerna så att det blir jämlikt.

Jag skulle vilja berätta hur feminismen såg ut förr och se hur annorlunda det var mot idag. Jag har intervjuat Gudrun Ahlström,84 år. Hur såg feminismen ut när hon var ung?

 

“ Det var självklart att kvinnorna var dem som skulle sköta hushållet.”

-I dagens samhälle har kvinnor större chanser att få mer jobb och ta större plats i samhället än vi kunde på 50-talet, berättar Gudrun.

De flesta kvinnor var hemma med sina barn och det var männen som jobbade och tog mer plats. Det var ju också självklart att kvinnorna var dom som skulle sköta hushållet och männen skulle bara göra “manliga” saker.

 

-Jag tycker det är väldigt bra att feminismen har växt eftersom att på min tid så var det inte självklart att kvinnor skulle behandlas likadant som män, men nu är det nästan en självklarhet att det ska vara så, tillägger Gudrun.

Hon berättar också att det var ingen som hon kände som pratade om feminism eller ens tog upp frågan om kvinnors rättigheter.

– I och med att kvinnorna var hemma så blev det deras ansvar att ta hand om barnen, berättar Gudrun. Min mamma sydde lite kläder för att hjälpa till med ekonomin, men annars var det männen som jobbade. Det var en helt annan tid och mer som en liten “ankdamm”.Med detta menar Gudrun att ingen riktigt tänkte på det och det var ingen som nånsin reflekterade över det.

Jag frågade också om Gudrun anser sig själv som feminist.

-Det är klart att jag är feminist, alla ska ha lika rättigheter och t.ex. tjäna lika mycket.

Hbtq-personer

Jag var även nyfiken på hur de såg på hbtq-personer och frågade därför lite om det.

Gudrun berättar att ingen hon kände på den tiden var homosexuell eller trans. Hon berättar även att många hon kände kränkte de som var homosexuella och man såg på det som något äckligt.

 

-Det är bra att man äntligen uppmärksammat detta och att det inte längre anses fel att vara t.ex. homosexuell, säger Gudrun. Hade någon sagt att den gillade en person med samma kön när jag var ung så hade folk sett annorlunda på personen och inte accepterat det över huvudtaget.

Alltså har samhället ändrats väldigt mycket sen 50-talet och feminister kämpar ständigt för att det ska bli mer och mer jämställt.

Hade inte feminismen grundats så kan jag inte föreställa mig hur kvinnosynen hade varit, eller hur lite rättigheter vi kvinnor haft.

En stor applåd för feminismen och ni som hjälpt till att förändra samhället till det bättre.

Vägen till framgång med Emil Lindgren

Emil Lindgren är just nu en av Sveriges bästa MTB cyklister. Han har tagit medalj i det mesta inom MTB. Jag har intervjuat Emil för att se hur han tränar och vad han har för tips.

Emil som liten

När Emil Lindgren var liten hade han många olika intressen. Det var framför allt motorcross, cykling och att vara ute i naturen som han ägnade sin fritid åt.

Han fick sin första mountainbike när han var 9 år. När han var 11 år så började han träna aktivt i en klubben Det finns många anledningar till att Emil började med mountainbike, främst var det att han gillade att cykla. När det startades en MTB klubb i närheten så blev det självklart för Emil att ansluta sig.

Emils första tävlingar

Emil deltog i sin första tävling som 11 åring. Då det enligt honom gick “halvdant”. Året därpå gick det bättre och han tog sin första SM-medalj. Sedan dess har han tagit minst en SM-medalj varje år. Han tog även hem sin första stora vinst på SM i Sollefteå 1988 då han bara var 13 år gammal.

Emil hävdar att det gick så bra eftersom att han alltid har varit målmedveten och haft en passion för att jobba hårt för det han vill. Redan som 13 åring hade Emil bestämt sig för att han skulle bli en av världens bästa cyklister.

Hur tränade Emil i yngre dar.

Emil har alltid cyklat mycket, han cyklade troligtvist mer i ungdomen än vad han gör nu. När han var 14 år så blev det mer seriöst med schema och tränare. Dock var hans träning inte helt strukturerad förens han var 16 år.

Att få ihop träningen med skolan

Det kan vara svårt att få ihop både skolan och fritidsintressen som träning på ett bra sätt. Men redan i högstadiet hade Emil kommit på en bra lösning. Eftersom att han var morgonpigg så var det inga problem att hinna med träningen innan skolan. På så sätt kunde han ägna eftermiddagarna till läxor och skolarbeten.

Träningsupplägg

Emils träningsupplägg är fortfarande ganska likt det han hade i yngre dagar. Han har mest fokus på cykling i olika former, men varierar med löpning, skidåkning, styrka och cross. Han lägger ibland in perioder med alternativ träning för att t.ex  träna upp styrkan eller syreupptagningsförmågan.

Hur ska man träna

Emil påstår att gammal som ung så är det viktigaste att man har kul. Han tycker att det är mindre viktigt med långa pass och fokus bör ligga på att utveckla teknik och syreupptagningsförmågan. Man ska även våga ta i och bli riktigt trött samt utmana sig i tekniska moment.

Kosten

Emil menar på att kosten är viktig för alla men att man inte heller ska överdriva. Han påstår att det är bra att studera kost och träningslära så som man studerar sina läxor. För att du ska få maximala resultat av din träning så bör du ha stor fokus på kolhydrater. Du bör äta långsamma kolhydrater innan träning och snabba kolhydrater direkt efter träning.

Tips från Emil

Emils bästa tips för dom som vill komma långt inom cyklingen är att

-våga bli trött, ha kul och lära av alla de runt omkring.

 

Bilderna är tagna från Emil Lindgrens instagramkonto @emillindgrenracing

 

Skolan på 60-70 talet

Hur bra är skolan och dess miljö idag egentligen?

Har vi verkligen dålig skolmat eller är det dagens ungdomar som är kräsna?

 

Jag har intervjuat Christer Lindqvist, som är 62 år gammal och gick ur skolan 1971, alltså för 47 år sedan. Han gick i Haby från årskurs 1-3, Parkskolan 4-6 och sen Ängskolan 7-9. Hans skolgång var sådär. Gymnasiet hoppade han av, då han inte var intresserad av högstadiet och var skoltrött redan då. Christers favoritämne i skolan var matte.

– Matte var roligt, och det var antagligen för att jag hade lätt för det.

 

När Christer gick i skolan var barnaga tillåtet och han blev själv slagen ett par gånger pga att han inte hade lyssnat, men ibland till och med när han var oskyldig.

– Hon hade väl sina favoriter, sa han.

Det var antingen slag på fingrarna med linjal eller så fick dom bli dragna i håret precis vid örat.

– Det gjorde så ont, sa han med en grimas.

 

Jag frågade om han hade blivit utsatt för mobbning eller själv varit den som utsatt någon för det, och han svarade med att

– Nej, och jag mobbar ingen.

 

Vi som går i skolan idag klagar på så mycket, dagarna är för långa, vi måste börja så tidigt och så vidare. Men var det bättre dagar i skolan förr?

 

Christer berättar att det var ett 6 dagars schema som gällde på den tiden, alltså från måndag till lördag. Vilket betydde att dom endast hade söndag som en ledig dag. Idag har vi bara från måndag till fredag, och ändå gnäller många.

Men om det är bra med färre dagar i skolan eller inte är nog individuellt.

 

En annan sak det klagas mycket på är väl ändå skolmaten vi får idag, men även här, var det bättre skolmat förr?

 

Jag frågade Christer vad han tyckte om skolmaten när han gick i skolan och han svarade med att maten var okej, och att det var varierade rätter.

Idag klagas det på att den är “äcklig”, som folk uttrycker sig, och att variationen är dålig.

Beror det på att maten faktiskt är dålig, eller är det bara så enkelt att vi är kräsna och bortskämda var gäller maten. Jag tror det är mest åt det andra alternativet, men visst, maten kan göras lite bättre.

 

Hur har attityd och respekt mot lärare förändrats under åren och är det på ett positivt eller negativt sätt?

 

– Det har förändrats mycket, ungdomar har ingen disciplin eller respekt för lärare längre, säger Christer.

Jag frågade vad han personligen tyckte om det och han svarade

– Dåligt givetvis.

Han tycker även att det skulle vara förbjudet med mobiler i skolan, för man gör ju inget annat än och sitter med dom hela tiden.

Jag som själv går i skolan idag, kan ju faktiskt hålla med om det, att man har mobilen väldigt ofta i handen. Och det med att det är mindre disciplin och respekt för lärare stämmer nog bra det med, förr vågade man nog inte säga åt en lärare vad som helst, på det sätt en elev kan emot sin lärare idag. Jag tycker absolut att man ska ha respekt för sina lärare.

Och disciplin behövs också, så varför inte införa betygsättning i uppförande?

 

Efter att du läst detta, vill jag att du fattar din egen uppfattning och sen tänker efter vad du tycker. Var skolan bättre förr? Klagar vi för mycket över hur skolan är idag?

Bedöm själv.

Skolan i England, något för dig?

Bild tagen från flickr.se

De allra flesta har någon gång gått i skolan oavsett om det är i Sverige eller inte. Du har säkert starka minnen om hur din skolgång var och vilka favoritämnen du hade. Men har du någon gång funderat på hur andra människors skolgång var? Tänk om du hade gått i skolan i ett helt annat land, hade din skolgång varit annorlunda då?    I en intervju med Clare Skoglund, 44 år, fick jag reda på hur skolan fungerar i England och hur hennes skolgång var när hon var yngre.

Uniformen                                                                                                                                I skolorna i England är alla elever tvungna att ha uniform, men är det positivt eller negativt med uniform?                                                                                                                        När jag åker till England träffar jag människor som berättar vilken tur eleverna i Sverige har som inte behöver ha på sig någon uniform. De tycker att de hade vart mycket bättre att ha på sig vardagliga kläder även i skolan. Men Clare och hennes kompisar hade en annan åsikt.

-Vi klagade inte om uniformen, men vi visste inget annat, berättar Clare.

Enligt dem var det inte så märkvärdigt att ha uniform eftersom att det var något de var vana vid. Alla var tvungna att ha på sig den och det var ingen ide att klaga eftersom ingenting skulle ändras. Men alla uniformer såg inte likadana ut. Beroende på vilken skola du gick på hade man olika färger på slipsen.

-Vi hade en uniform med en röd slips på en skola och en lila på den andra, säger Clare.

Hon tyckte om detta eftersom att det gav eleverna en identitet. Genom att titta på slipsen kunde man snabbt klura ut vilken skola man gick på, och i vilken årskurs.                    Men att ha uniform kan också vara ett problem för vissa elever.

-Nackdelen är kanske att man måste betala och vissa kanske inte har råd.

Alla i England är tvungna att ha på sig uniform, reglerna är samma för alla. Men finansiellt sätt ser det inte likadant ut för alla elever. Självklart finns det familjer, precis som över hela världen, som har bättre/sämre ekonomi än andra. För dem som redan har det svårt hemma blir det en extra kostnad när de måste betala för barnens uniformer. Detta kan vara en kostnad som vissa inte har råd med. Då kanske eleverna måste gå till skolan i en för liten eller smutsig uniform.

Skolans kostnader                                                                                                                  I Sverige får skolorna inte be föräldrar om pengar, allting ska vara gratis. Vi får gratis skolmat, böcker, pennor och andra läromedel. Men i England är eleverna själva ansvariga för allt skolmaterial. De måste därför själva köpa skrivblock, böcker, pennor och suddgummi. Eftersom att de inte heller får gratis skolmat måste de betala för den också. Därför tar de flesta med sig en matsäck som oftast består av en smörgås och en påse chips. Inte så nyttigt kan vi tänka? Men för de i England är det så deras lunch ser ut. Eleverna erbjuds dock varm mat i skolmatsalen, men den kostar. Vi vet alla att skolmaten kanske inte alltid är den godaste, men vi i Sverige har turen som får den gratis och väljer att äta den oavsett. Men det är ju förståeligt att eleverna väljer att ta med sig sin egna mat hemifrån, istället för att betala pengar för mat som de inte vill äta.                                  Som sagt är inte alltid elevernas matsäckar de nyttigaste. Clare berättade att hennes lunch oftast bestod av en smörgås, en påse chips, en liten chokladkaka och en dricka som exempelvis Coca Cola.

Under Clares skolgång åkte också hennes skola på olika resor. De åkte bland annat till Frankrike på en skidresa där klassen bodde på ett hotel. Men för att åka med på dessa olika resor var det eleverna som behövde betala för sig själva, de åkte alltså inte på skolans kostnader. De hade självklart jättekul på resorna men de kunde också ställa till problem. Alla hade inte råd med att följa med på resorna och kunde därför känna sig utanför.                                                                                                                                  Om vi i Sverige skulle åka på en klassresa skulle vi på något sätt behöva samla in pengarna själva, eftersom att man inte får fråga elevernas familjer om pengar. Detta är en utav de största skillnaderna mellan skolorna i England och Sverige, att här i Sverige får man inte kräva några pengar från föräldrar.

Läxor och Prov                                                                                                                      De Svenska skolorna är ganska snälla. Eleverna får inte berg med läxor eller prov och man gör de flesta uppgifterna i skolan, inte hemma. Här i Sverige har inte eleverna heller så långa skoldagar om man jämför med andra länder. I England lever eleverna i en annan värld.

-Vi hade mycket mer läxor och prov, och mycket längre dagar.

Clare berättade också att de alltid började och slutade vid en viss tid, t.ex började de 8.30 och slutade 16.00. Men man kan säga att skoldagen var ännu längre då de behövde göra alla läxorna när de kom hem. De hade läxor i de flesta ämnena, även SO och NO. Över alla läxorna hade de också många prov att plugga till.

När man går i årskurs 10 gör alla elever många prov som kallas för “GSCE”. Dessa proven är superviktiga för eleverna då de avgör vilket betyg man får. Clare berättade att man fick flera månaders förberedning inför proven och att hon fick plugga hårt. Man kan jämföra proven med de svenska elevernas nationella prov, men i England är de mycket tuffare.

Strängare skolor                                                                                                            Många tror att de Engelska skolorna är mycket strängare och disciplinerade, stämmer detta?

“När jag gick i skolan var det strängt. När läraren kom in i klassrummet var alla tvungna att ställa sig upp och säga godmorgon Ms Davis.”

Clare berättade att eleverna hade väldigt mycket respekt för lärarna och ingen vågade säga emot dem. I England är man också tvungen att kalla lärarna vid deras efternamn. Detta är ett måste och man har oftast ingen aning om vad läraren heter i förnamn.

I England har man också bestämda “uniformer” för idrottslektionerna. Även dessa uniformer har speciella färger beroende på vilken skola man går på. Det är väldigt stränga regler på att man ska ha på sig denna uniformen på idrotten.

-Om man glömde idrottskläder var man inte med, berättar Clare.

Det fanns inga kompromisser gällande den saken. Hade man inga idrottskläder fick man sitta på bänken och se på.

Clare berättar också att det fanns olika priser för dem som hade skött sig extra bra. Dessa priserna ville såklart alla ha!

-Varje månad hade man en stor samling då man kunde dela ut priser. Var man duktig eller hade gjort något bra kunde man vara som en slags lärarhjälp och vara lite som en polis på rasterna. Då man fick en jättefin metallbricka. Det tyckte jag var roligt!

Det var ett sätt att få låta eleverna skina. Men det var inte alltid de som var duktigast som fick priser, man delade också ut priser till de som utvecklats mest i t.ex engelska eller matte. Men det fanns inte bara utmärkelser och priser, man delade också ut straff. Clare berättar att alla som hade gjort något fel, t.ex bråkat, fick sitt namn nedskrivet i svarta boken.

-En gång i månaden kom rektorn ut och det samlades som en publik. Rektorn läste upp namnen ur svarta boken och de fick komma fram. Då slog rektorn dem på handen med en toffla. Alla elever tyckte att det var jättespännande att se på!

Den engelska skolan, är det något för dig? Vem vet, du kanske får ditt namn nedskrivet i svarta boken?