Månad: februari 2018

Är veterinärer egentligen så viktiga? Hur skulle det se ut om det inte fanns några veterinärer? Jag har intervjuat Charlotta Oscarsson som är veterinär och äger djurkliniken i Kinna.

Dom flesta vet vad en veterinär är och vad den gör men dom fattar ibland inte riktigt betydelsen i att veterinärer finns. Om vi skulle tänka ett samhälle utan veterinärer så skulle du inte kunna ha en djurförsäkring på ditt husdjur eftersom ingen är utbildad i djurens hälsa och detta hade gjort att husdjuren hade haft en kortare livstid.

Utbildning

Om man vill bli en veterinär så är utbildningen ganska lång. Man pluggar i högskolan i ca 5 och ett halvt år, det är ungefär lika länga som en vanlig doktor. Charlotta pluggade på högskolan i Uppsala där hon bla läste mikrobiologi, biokemi, anatomi, patologi, embryologi, histologi, farmakologi och fysiologi. Hon hade också perioder då hon gick bredvid en färdigutbildad veterinär, det var väldigt mycket praktik där också.

När man pluggar till veterinär så är det både intressant och utvecklande, men också oerhört jobbigt och krävande. Men det är värt det när man är klar och är en färdigutbildad veterinär.

Om du vill bli veterinär så krävs det att du har mycket ansvar, det är också jourarbete. Om du inte har ett medicinskt intresse så kommer det vara väldigt jobbigt för dig under utbildningen, samma sak med djurintresse.  Det du borde välja på gymnasiet om du vill bli veterinär är naturvetenskap.

Vardagen

En vanlig dag för Charlotta är att hon har telefontid på morgonen, operationer på förmiddagen och sedan mottagning på eftermiddagen. Såklart varierar arbetstiderna beroende på vart du jobbar och jourarbete. Men Charlotta tycker att det är väldigt kul att gå till jobbet eftersom hon gör det hon älskar och att det är varierande och roliga uppgifter.

Operationer

Det finns två djur som opereras oftast, hundar och katter. För det mesta så opereras dom för kastrationer och tandrengöring.  Operationerna brukar gå till så att man ger djuret lugnande och låter det verka ett tag, sedan söver man djuret och rakar och tvättar området där operationen ska ske. Sedan opererar man och det är väldigt olika beroende på vilken operation du gör, men efter operationen så får djuret vakna upp i lugn och ro på uppvak.

Fördelar/nackdelar

Alla jobb har både fördelar och nackdelar, fördelarna enligt Charlotta är att hon får göra det hon älskar varje dag och att man blir automatiskt glad för att man får träffa söta djur. Nackdelarna med jobbet är att man ibland får ta jobbiga beslut, t.ex om man opererar och det inte kommer gå, så måste man avliva. Man måste ta väldigt stort ansvar och ta viktiga beslut. Charlotta tycker också att nattjobb och att se folk bli ledsna för att deras djur var tvungen att avlivas eller inte klarade av operationen, är extremt jobbigt.

Beteende

Charlotta sa till mig att hur du beter dig ger en väldigt stor påverkan på djuret. Det påverkar mer än vad du tror eftersom att dom känner av om du är stressad. Men Charlotta sa att om man får in ett aggressivt djur så är det jätteviktigt att man uppför sig lugnt och sansat. Man ger djuret lite mat och om den äter ur din hand så är mycket vunnet men om djuret fortfarande är tveksam till undersökning eller behandling så får den en munkorg. Om djuret fortfarande beter sig aggressivt och väldigt stressad så utsätter man sig inte för fara men man kan ge en lugnande spruta.

 

Tack vare detta reportaget har jag lärt mig betydligt mycket mer om veterinärer och deras vardagliga liv. Jag hoppas att du också har lärt dig mer om veterinärer och kanske har fått ett intresse och vill fortsätta läsa om veterinärer och deras yrke.

 Skolan i Somalia förr

Hur det var i skolan förr,i Somalia? För att  få reda på det, har jag intervjuat min pappa, Abdi sulejman, Abdi berättade att han hade skolan alla dagar i veckan utom fredagen. Kl 7 på morgonen gick  abdi  till skolan och slutade kl 15, man fick inte lunch i skolan, man köpte mat på rasterna eller tog mat från hem.

skoldagar, skolpengar och prov:

Skolan i Somalia gick  man 6 dagar i veckan, man  hade ledigt bara fredagen från skolan. Abdi berättade att han inte behövde åka buss till skolan. Det tog 20-25 minuter att gå från hans hem till skolan och abdi berättade att elever  som bodde långt från skolan fick  åka skolbussen till och från skolan. Staten betalade mest pengar till skolan men  elever som flyttade från andra städer betalade sina pengarna till skolan själva varje månad. Abdi bodde i staden så staten hjälpt men ibland fick Abdi betala pengar till skolan en månad eller två månader per termin.

Jag frågade  Abdi om man hade nationella prov, vilka klasser man gick i när man hade den och betyg i skolan.

“ Ja, vi hade hade nationella prov”, han stoppade lite och tänkte efter,

“  man gick klasserna 4, 8 och den sist året 12”, “ vi hade betyg inte som det här i Sverige betygen  A  till f, vi hade 1 till 100 “,  vi fick betygen i slutat av terminen, läraren satt betygen i vägen framför  klassrummet med alla ämne och elevernas namn så man kom och letade sin namn om du ligger 50 och uppe har du bra betyg varje ämne”, eleverna som kom ett, två och tre fick present.

Raster,lunch och lektioner:

Abdi berättade när han kom till skolan på morgonen , innan han gick till sina klassrum stod han på  ett led med sina klasskamrat framför sin klassrum och sjöng nationalsången efter det upprepade läraren elevernas namn för att kolla närvaro. När alla elever gick in började skoldagen. Man hade två lektioner i samma klassrum man hade lite rast tills andra läraren kommer men man gick inte ut. efter några lektioner fick man rast, man hade inte lunch i skolan, elever tog mat  hem från eller  köpa mat från affärer nära skolan. Efter att man ätit sin mat rasten innan man ringklockan som man ringer när rasten är slut fick man spela fotboll  eller andra lekar.

klassrummet, straff:

Abdi berättade hur klassrummet  såg ut, man satt två och två, läraren stod framför eleverna, man använde penna och sina  böcker, man hade inte datorer men man hade  datorlektion som man lärde sig datorer och att skriva med den, Abdi berättade också att man fick straff om man kom sent morgonen och den mest man använde  man fick stå på skolgården  hålla dina  armar upp och väntade tills läraren säger till kom in eller tills lektionen var slut.

Jag frågade Abdi om lärarna var snälla eller stränga och vilken lektioner han tyckte mest om.

“ det beror på om hur  bra  du beter dig ”, jag var bra elev så mest läraren var snälla mot mig men om jag gör dåliga saker var de stränga”, svarade han sen fortsätta han andra frågan.

“ mitt favoritämne var matte”, svarade han kort.

Uniformen:

I Skolan hade man uniform alla som är samma, hade samma uniform färg, till  klass 10  fick man ta vilka kläder man vill.  Abdi berättade att det var bra att de hade uniformer för att man behövde inte tänka på morgonen vilken kläder man ska ta. Många elever hade inte mycket pengar som de andra och kunde inte köpa fina kläder som de men de behövde inte köpa fina kläder när de behöver uniform som alla andra har som går samma klass med de. Jag frågade om Abdi vad han tyckte uniformen i skolan och om skolan är bättre än förr i Somalia.

“ jag tyckte uniformen för bra, “ för att det var inte någon som säger dåliga saker om hur du kläder på dig”. sa Abdi.

“ förre behövde vi  inte betala ensam  pengarna till skolan man nu betalar du själv pengarna  den saken var skolan bättre förr. “ och andra siden är skolan mycket lättare nu”, svarade Abdi.  

 Jag frågade vad som hände in i  klassrummet  när läraren var inte där, om man fick straff om man för med bråk. 

“ Ibland hände bråk” , sa Abdi.                                                                                “ Ja, man  fick straff om du är den första som började bråket” därför vill man inte bli den som börjar bråket och därför hände inte så mycke bråk, svarade Abdi.

slutat:

Intervjun med Abdi slutade där och jag fick vet hur det var i skolan förr och det finns mycket skillnader hur det var skolan, när jag gick i skolan i Somalia.När jag gick hade vi inte skolbuss och man hade uniform till sist år och det finns många andra  skillnader skolan förr om frågar någon som går skolan i Somalia nu.

 

I en vanlig skola i centrala Eskilstuna gick Helena Blomberg i skolan. Helena jobbar idag som chef för socialtjänsten i Hallsberg. Jag har intervjuat henne om hur hennes högstadietid var.

 

En vanlig dag i 8:an var inte så annorlunda från idag men det märks av att det har gått närmare 40 år sedan dess. Barnaga var förbjudet och straff delades inte ut åt höger och vänster, men det var ändå hårdare än vad det är nu.

 

Helena och hennes klass var mycket speciella i deras skola, av de 9 klasser (a till i) som  fanns i alla årskurser, 7 till 9. Var de, de enda som hade idrott där både tjejer och killar var blandade, de hade helt enkelt en väldigt tight klass där alla gillade varandra.

 

Betygsystemet, lektioner och lärare

 

När jag frågade Helena min första fråga, fnös hon till och började sen skratta… Jag hade nämligen frågat om betygsystemet och om hur hon var i skolan. Under hela högstadiet hade hon attityden “det här skiter jag fullständigt i” då hon gled genom högstadiet på 2or och 3or.

(Nu är det nog en del som tänker 2or? Men ja fram till 1994 hade man betygsystemet 1 – 5 vilket motsvarar vårt F – A system som vi använder idag)

Hennes svar på vad hon tyckte om betygssystemet var:

– Eftersom jag inte var någon stjärna gällande betygen tyckte jag det var jättedåligt.

Jag skrattade lite åt svaret men gick snabbt vidare med resten av frågorna. Efter en utdragen konversation med sin man om hur mycket poäng man behövde för att komma in på gymnasiet gick vi vidare med nästa gäng av frågor. Min första av denna mängd handlade om hur en vanlig skoldag såg ut, ett ganska diffust svar var det enda jag fick:

-Ja, allt jag minns är att vi började mycket tidigt och att de var väldigt långa och tråkiga…

“Jahopp det var ju ett bra svar” var allt jag kunde tänk men gick vidare. Vi pratade lite om hennes lärare och till slut kom vi in på hur mycket en kille i hennes klass busade och hur hennes lärare avskydde honom. Gången hon kommer ihåg bäst var när de var och cyklade på gotland längs med kusten:

-Alla skulle cykla i ett långt led efter läraren… Berättade hon

-Men det hände ju inte då Kristian och hans kompisar vek av från stigen HELA tiden.

Kristian var bråkstaken i deras skola. Han var känd för hans grövsta hyss då han målade en skyltdocka och slängde upp den på motorvägen så efter att en bil kört på den så ringdes polis och ambulans in. Men hans arsenal av bus drogs oftast inte så långt även ifall han ofta stod på taken av byggnader och kissade ner på människor… Mycket moget måste jag säga. Ja men tillbaka till intervjun.

-När vi hade kommit fram till våran bestämda sovplats var läraren så förbannad att han gick in i sitt tält och satt där hela kvällen. Hans fru kom ut och sa till klassen att “ifall ni är tysta och inte stör kanske vi kan fortsätta imorn”. Morgonen efter sa enbart läraren “hit ska vi, vi syns där”.

Ett smart sätt att lösa problemet men jag förstår honom, en hel klass av högstadieelever  som inte uppför sig… det är inte så lätt att hålla koll på dom.

 

Så efter ännu fler historier om Kristian kom vi vidare, och hon förklarade om hur de olika “gängen” i skolan var uppdelade.

-Jag tillhörde aldrig det “coola” gänget utan höll mig i det gänget som bara fanns där. Det var mycket kriminalitet på skolan så när dom gängen var i uppehållsrummet drog vi oss undan. Vårat favoritställe var i ett Cafe där vi ofta satt och drack te och pluggade.

Jovars låter trevligt med det där Cafet… Men aja nu ska jag inte side tracka.

Med en avslutande berättelse om Kristian och hans hyss gick vi vidare till den avslutande frågan… Hur tyckte du att du lärde dig under högstadiet?

-Som jag tidigare sa så var jag ingen stjärna på att lära mig eller jag rent ut sagt sket i det. Men jag antar väll att det var bra för den tiden… Inte så pedagogiskt men det funkade. Hade velat se hur ni har det idag.

Ja ett kortfattat och enkelt svar att avsluta med.

 

Så allt jag kan avsluta med är: Även ifall du misslyckas av någon anledning, du kanske skiter i högstadiet eller bara har svårt att lära, så kan du alltid ta dig någonstans i livet.

 

För övrigt: Kristian har idag doktorerat i teologi vid Uppsala universitet, är författare och bor med fru och två hundar i Japan.

Jag har intervjuat Mathias Svensson 43 år om hur det var att gå i skolan för 30 år sedan när han gick i åttan på lyckeskolan. Han gick först på strömskolan, sedan lycke och till sist Marks gymnasium.

Hans favoritämne i skolan var de praktiska ämnena så som träslöjd osv. Det ämnet som han dock inte gillade lika mycket var musik.

Jag ställde frågan om man ofta fick skäll av läraren alltså om de var strängare än vad de är idag.

• Jag fick inte skäll så ofta men det hände ibland. Jag hade en klassföreståndare som var en ganska hård lärare, den lärare sa alltid vad han tyckte och tänkte precis som jag så ibland var jag inte helt överens med honom, men oftast var jag de och då var han en go gubbe, säger Mathias.

Och precis så är det ju idag också, kommer man överens med en lärare så blir det oftast bra.

Nu för tiden när man inte sköter sig i skolan så brukar man endast få en liten tillsägelse, men för några år sedan i skolan kunde man få kvarsittning, vilket inte händer ofta eller alls idag.

Om det finns något i matsalen idag som vi inte gillar så kan man ju bara gå och köpa mat på någon restaurang. Men när Mathias gick i skolan så åt man alltid i skolan, men han tyckte också att maten var väldigt bra.

På rasterna så hängde han oftast nere i källaren på lyckeskolan, där det fanns ett uppehållsrum med både biljardbord och pingisbord. Där spenderade han sina raster med sina kompisar.

I Mathias klass gick det ungefär 22 stycken elever, och det var från klass A till G alltså 7 paralleller. Så det är ju lite fler klasser än vad det är idag i skolan för då har vi bara 3 paralleller.

Skoldagarna när Mathias gick i skolan är ungefär samma som idag. Han började 8 och slutade runt tre.

Han hade en bit till skolan ca 4 km så för att ta sig dit så brukade han cykla eller så fick han skjuts, och sen när han fyllde femton så tog han moppen.

Nu för tiden när man kommer hem från skolan så måste man oftast plugga till något prov eller skriva på någon inlämning, så det är rätt så mycket läxor i perioder och ibland är det rätt lugnt. Så var det när han gick i skolan också, alltså ibland fanns det mycket och plugga och ibland inget alls.

Sammanfattningen jag gör av denna intervju är att skoldagarna är rätt så lika idag och som de var för 30 år sedan när Mathias gick i åttan på lycke. En stor skillnad är ju dock att vi har datorer och andra tekniska grejer som vi kan plugga med. Men när han gick i skolan så var det papper och penna som användes.

Feminismen har utvecklats enormt de senaste åren och ser inte alls likadan ut som förr. Hur var kvinnosynen och hur såg man på t.ex hbtq-personer?

Feminismen är en ideologi som grundades efter franska revolutionen tagit slut och är idag en stor fråga i samhället.

Feminismen vill klargöra att det ska vara jämställdhet mellan kvinnor och män, men speciellt kvinnors rättigheter i samhället är den stora frågan.

Många tycker att vi lever i ett patriarkat där männen tycker att det är en självklarhet att de ska ta mycket plats medans kvinnor bara ska vara tysta och sköta sitt.

Feminister kämpar regelbundet för att vi kvinnors rättigheter ska förändras så att vi får samma politiska, ekonomiska och sociala möjligheter som män.

Vi kvinnor förväntas av många ha rollen som hushållerska och att vi ska lyda män osv. Feminister anser att det är ett förtryck i könsrollerna som skapats och vill förändra rollerna så att det blir jämlikt.

Jag skulle vilja berätta hur feminismen såg ut förr och se hur annorlunda det var mot idag. Jag har intervjuat Gudrun Ahlström,84 år. Hur såg feminismen ut när hon var ung?

 

“ Det var självklart att kvinnorna var dem som skulle sköta hushållet.”

-I dagens samhälle har kvinnor större chanser att få mer jobb och ta större plats i samhället än vi kunde på 50-talet, berättar Gudrun.

De flesta kvinnor var hemma med sina barn och det var männen som jobbade och tog mer plats. Det var ju också självklart att kvinnorna var dom som skulle sköta hushållet och männen skulle bara göra “manliga” saker.

 

-Jag tycker det är väldigt bra att feminismen har växt eftersom att på min tid så var det inte självklart att kvinnor skulle behandlas likadant som män, men nu är det nästan en självklarhet att det ska vara så, tillägger Gudrun.

Hon berättar också att det var ingen som hon kände som pratade om feminism eller ens tog upp frågan om kvinnors rättigheter.

– I och med att kvinnorna var hemma så blev det deras ansvar att ta hand om barnen, berättar Gudrun. Min mamma sydde lite kläder för att hjälpa till med ekonomin, men annars var det männen som jobbade. Det var en helt annan tid och mer som en liten “ankdamm”.Med detta menar Gudrun att ingen riktigt tänkte på det och det var ingen som nånsin reflekterade över det.

Jag frågade också om Gudrun anser sig själv som feminist.

-Det är klart att jag är feminist, alla ska ha lika rättigheter och t.ex. tjäna lika mycket.

Hbtq-personer

Jag var även nyfiken på hur de såg på hbtq-personer och frågade därför lite om det.

Gudrun berättar att ingen hon kände på den tiden var homosexuell eller trans. Hon berättar även att många hon kände kränkte de som var homosexuella och man såg på det som något äckligt.

 

-Det är bra att man äntligen uppmärksammat detta och att det inte längre anses fel att vara t.ex. homosexuell, säger Gudrun. Hade någon sagt att den gillade en person med samma kön när jag var ung så hade folk sett annorlunda på personen och inte accepterat det över huvudtaget.

Alltså har samhället ändrats väldigt mycket sen 50-talet och feminister kämpar ständigt för att det ska bli mer och mer jämställt.

Hade inte feminismen grundats så kan jag inte föreställa mig hur kvinnosynen hade varit, eller hur lite rättigheter vi kvinnor haft.

En stor applåd för feminismen och ni som hjälpt till att förändra samhället till det bättre.

Hur bra är skolan och dess miljö idag egentligen?

Har vi verkligen dålig skolmat eller är det dagens ungdomar som är kräsna?

 

Jag har intervjuat Christer Lindqvist, som är 62 år gammal och gick ur skolan 1971, alltså för 47 år sedan. Han gick i Haby från årskurs 1-3, Parkskolan 4-6 och sen Ängskolan 7-9. Hans skolgång var sådär. Gymnasiet hoppade han av, då han inte var intresserad av högstadiet och var skoltrött redan då. Christers favoritämne i skolan var matte.

– Matte var roligt, och det var antagligen för att jag hade lätt för det.

 

När Christer gick i skolan var barnaga tillåtet och han blev själv slagen ett par gånger pga att han inte hade lyssnat, men ibland till och med när han var oskyldig.

– Hon hade väl sina favoriter, sa han.

Det var antingen slag på fingrarna med linjal eller så fick dom bli dragna i håret precis vid örat.

– Det gjorde så ont, sa han med en grimas.

 

Jag frågade om han hade blivit utsatt för mobbning eller själv varit den som utsatt någon för det, och han svarade med att

– Nej, och jag mobbar ingen.

 

Vi som går i skolan idag klagar på så mycket, dagarna är för långa, vi måste börja så tidigt och så vidare. Men var det bättre dagar i skolan förr?

 

Christer berättar att det var ett 6 dagars schema som gällde på den tiden, alltså från måndag till lördag. Vilket betydde att dom endast hade söndag som en ledig dag. Idag har vi bara från måndag till fredag, och ändå gnäller många.

Men om det är bra med färre dagar i skolan eller inte är nog individuellt.

 

En annan sak det klagas mycket på är väl ändå skolmaten vi får idag, men även här, var det bättre skolmat förr?

 

Jag frågade Christer vad han tyckte om skolmaten när han gick i skolan och han svarade med att maten var okej, och att det var varierade rätter.

Idag klagas det på att den är “äcklig”, som folk uttrycker sig, och att variationen är dålig.

Beror det på att maten faktiskt är dålig, eller är det bara så enkelt att vi är kräsna och bortskämda var gäller maten. Jag tror det är mest åt det andra alternativet, men visst, maten kan göras lite bättre.

 

Hur har attityd och respekt mot lärare förändrats under åren och är det på ett positivt eller negativt sätt?

 

– Det har förändrats mycket, ungdomar har ingen disciplin eller respekt för lärare längre, säger Christer.

Jag frågade vad han personligen tyckte om det och han svarade

– Dåligt givetvis.

Han tycker även att det skulle vara förbjudet med mobiler i skolan, för man gör ju inget annat än och sitter med dom hela tiden.

Jag som själv går i skolan idag, kan ju faktiskt hålla med om det, att man har mobilen väldigt ofta i handen. Och det med att det är mindre disciplin och respekt för lärare stämmer nog bra det med, förr vågade man nog inte säga åt en lärare vad som helst, på det sätt en elev kan emot sin lärare idag. Jag tycker absolut att man ska ha respekt för sina lärare.

Och disciplin behövs också, så varför inte införa betygsättning i uppförande?

 

Efter att du läst detta, vill jag att du fattar din egen uppfattning och sen tänker efter vad du tycker. Var skolan bättre förr? Klagar vi för mycket över hur skolan är idag?

Bedöm själv.