Att bli veterinär

Är veterinärer egentligen så viktiga? Hur skulle det se ut om det inte fanns några veterinärer? Jag har intervjuat Charlotta Oscarsson som är veterinär och äger djurkliniken i Kinna.

Dom flesta vet vad en veterinär är och vad den gör men dom fattar ibland inte riktigt betydelsen i att veterinärer finns. Om vi skulle tänka ett samhälle utan veterinärer så skulle du inte kunna ha en djurförsäkring på ditt husdjur eftersom ingen är utbildad i djurens hälsa och detta hade gjort att husdjuren hade haft en kortare livstid.

Utbildning

Om man vill bli en veterinär så är utbildningen ganska lång. Man pluggar i högskolan i ca 5 och ett halvt år, det är ungefär lika länga som en vanlig doktor. Charlotta pluggade på högskolan i Uppsala där hon bla läste mikrobiologi, biokemi, anatomi, patologi, embryologi, histologi, farmakologi och fysiologi. Hon hade också perioder då hon gick bredvid en färdigutbildad veterinär, det var väldigt mycket praktik där också.

När man pluggar till veterinär så är det både intressant och utvecklande, men också oerhört jobbigt och krävande. Men det är värt det när man är klar och är en färdigutbildad veterinär.

Om du vill bli veterinär så krävs det att du har mycket ansvar, det är också jourarbete. Om du inte har ett medicinskt intresse så kommer det vara väldigt jobbigt för dig under utbildningen, samma sak med djurintresse.  Det du borde välja på gymnasiet om du vill bli veterinär är naturvetenskap.

Vardagen

En vanlig dag för Charlotta är att hon har telefontid på morgonen, operationer på förmiddagen och sedan mottagning på eftermiddagen. Såklart varierar arbetstiderna beroende på vart du jobbar och jourarbete. Men Charlotta tycker att det är väldigt kul att gå till jobbet eftersom hon gör det hon älskar och att det är varierande och roliga uppgifter.

Operationer

Det finns två djur som opereras oftast, hundar och katter. För det mesta så opereras dom för kastrationer och tandrengöring.  Operationerna brukar gå till så att man ger djuret lugnande och låter det verka ett tag, sedan söver man djuret och rakar och tvättar området där operationen ska ske. Sedan opererar man och det är väldigt olika beroende på vilken operation du gör, men efter operationen så får djuret vakna upp i lugn och ro på uppvak.

Fördelar/nackdelar

Alla jobb har både fördelar och nackdelar, fördelarna enligt Charlotta är att hon får göra det hon älskar varje dag och att man blir automatiskt glad för att man får träffa söta djur. Nackdelarna med jobbet är att man ibland får ta jobbiga beslut, t.ex om man opererar och det inte kommer gå, så måste man avliva. Man måste ta väldigt stort ansvar och ta viktiga beslut. Charlotta tycker också att nattjobb och att se folk bli ledsna för att deras djur var tvungen att avlivas eller inte klarade av operationen, är extremt jobbigt.

Beteende

Charlotta sa till mig att hur du beter dig ger en väldigt stor påverkan på djuret. Det påverkar mer än vad du tror eftersom att dom känner av om du är stressad. Men Charlotta sa att om man får in ett aggressivt djur så är det jätteviktigt att man uppför sig lugnt och sansat. Man ger djuret lite mat och om den äter ur din hand så är mycket vunnet men om djuret fortfarande är tveksam till undersökning eller behandling så får den en munkorg. Om djuret fortfarande beter sig aggressivt och väldigt stressad så utsätter man sig inte för fara men man kan ge en lugnande spruta.

 

Tack vare detta reportaget har jag lärt mig betydligt mycket mer om veterinärer och deras vardagliga liv. Jag hoppas att du också har lärt dig mer om veterinärer och kanske har fått ett intresse och vill fortsätta läsa om veterinärer och deras yrke.

 Skolan i Somalia förr

Hur det var i skolan förr,i Somalia? För att  få reda på det, har jag intervjuat min pappa, Abdi sulejman, Abdi berättade att han hade skolan alla dagar i veckan utom fredagen. Kl 7 på morgonen gick  abdi  till skolan och slutade kl 15, man fick inte lunch i skolan, man köpte mat på rasterna eller tog mat från hem.

skoldagar, skolpengar och prov:

Skolan i Somalia gick  man 6 dagar i veckan, man  hade ledigt bara fredagen från skolan. Abdi berättade att han inte behövde åka buss till skolan. Det tog 20-25 minuter att gå från hans hem till skolan och abdi berättade att elever  som bodde långt från skolan fick  åka skolbussen till och från skolan. Staten betalade mest pengar till skolan men  elever som flyttade från andra städer betalade sina pengarna till skolan själva varje månad. Abdi bodde i staden så staten hjälpt men ibland fick Abdi betala pengar till skolan en månad eller två månader per termin.

Jag frågade  Abdi om man hade nationella prov, vilka klasser man gick i när man hade den och betyg i skolan.

“ Ja, vi hade hade nationella prov”, han stoppade lite och tänkte efter,

“  man gick klasserna 4, 8 och den sist året 12”, “ vi hade betyg inte som det här i Sverige betygen  A  till f, vi hade 1 till 100 “,  vi fick betygen i slutat av terminen, läraren satt betygen i vägen framför  klassrummet med alla ämne och elevernas namn så man kom och letade sin namn om du ligger 50 och uppe har du bra betyg varje ämne”, eleverna som kom ett, två och tre fick present.

Raster,lunch och lektioner:

Abdi berättade när han kom till skolan på morgonen , innan han gick till sina klassrum stod han på  ett led med sina klasskamrat framför sin klassrum och sjöng nationalsången efter det upprepade läraren elevernas namn för att kolla närvaro. När alla elever gick in började skoldagen. Man hade två lektioner i samma klassrum man hade lite rast tills andra läraren kommer men man gick inte ut. efter några lektioner fick man rast, man hade inte lunch i skolan, elever tog mat  hem från eller  köpa mat från affärer nära skolan. Efter att man ätit sin mat rasten innan man ringklockan som man ringer när rasten är slut fick man spela fotboll  eller andra lekar.

klassrummet, straff:

Abdi berättade hur klassrummet  såg ut, man satt två och två, läraren stod framför eleverna, man använde penna och sina  böcker, man hade inte datorer men man hade  datorlektion som man lärde sig datorer och att skriva med den, Abdi berättade också att man fick straff om man kom sent morgonen och den mest man använde  man fick stå på skolgården  hålla dina  armar upp och väntade tills läraren säger till kom in eller tills lektionen var slut.

Jag frågade Abdi om lärarna var snälla eller stränga och vilken lektioner han tyckte mest om.

“ det beror på om hur  bra  du beter dig ”, jag var bra elev så mest läraren var snälla mot mig men om jag gör dåliga saker var de stränga”, svarade han sen fortsätta han andra frågan.

“ mitt favoritämne var matte”, svarade han kort.

Uniformen:

I Skolan hade man uniform alla som är samma, hade samma uniform färg, till  klass 10  fick man ta vilka kläder man vill.  Abdi berättade att det var bra att de hade uniformer för att man behövde inte tänka på morgonen vilken kläder man ska ta. Många elever hade inte mycket pengar som de andra och kunde inte köpa fina kläder som de men de behövde inte köpa fina kläder när de behöver uniform som alla andra har som går samma klass med de. Jag frågade om Abdi vad han tyckte uniformen i skolan och om skolan är bättre än förr i Somalia.

“ jag tyckte uniformen för bra, “ för att det var inte någon som säger dåliga saker om hur du kläder på dig”. sa Abdi.

“ förre behövde vi  inte betala ensam  pengarna till skolan man nu betalar du själv pengarna  den saken var skolan bättre förr. “ och andra siden är skolan mycket lättare nu”, svarade Abdi.  

 Jag frågade vad som hände in i  klassrummet  när läraren var inte där, om man fick straff om man för med bråk. 

“ Ibland hände bråk” , sa Abdi.                                                                                “ Ja, man  fick straff om du är den första som började bråket” därför vill man inte bli den som börjar bråket och därför hände inte så mycke bråk, svarade Abdi.

slutat:

Intervjun med Abdi slutade där och jag fick vet hur det var i skolan förr och det finns mycket skillnader hur det var skolan, när jag gick i skolan i Somalia.När jag gick hade vi inte skolbuss och man hade uniform till sist år och det finns många andra  skillnader skolan förr om frågar någon som går skolan i Somalia nu.

 

Att strunta i skolan och komma igen


I en vanlig skola i centrala Eskilstuna gick Helena Blomberg i skolan. Helena jobbar idag som chef för socialtjänsten i Hallsberg. Jag har intervjuat henne om hur hennes högstadietid var.

 

En vanlig dag i 8:an var inte så annorlunda från idag men det märks av att det har gått närmare 40 år sedan dess. Barnaga var förbjudet och straff delades inte ut åt höger och vänster, men det var ändå hårdare än vad det är nu.

 

Helena och hennes klass var mycket speciella i deras skola, av de 9 klasser (a till i) som  fanns i alla årskurser, 7 till 9. Var de, de enda som hade idrott där både tjejer och killar var blandade, de hade helt enkelt en väldigt tight klass där alla gillade varandra.

 

Betygsystemet, lektioner och lärare

 

När jag frågade Helena min första fråga, fnös hon till och började sen skratta… Jag hade nämligen frågat om betygsystemet och om hur hon var i skolan. Under hela högstadiet hade hon attityden “det här skiter jag fullständigt i” då hon gled genom högstadiet på 2or och 3or.

(Nu är det nog en del som tänker 2or? Men ja fram till 1994 hade man betygsystemet 1 – 5 vilket motsvarar vårt F – A system som vi använder idag)

Hennes svar på vad hon tyckte om betygssystemet var:

– Eftersom jag inte var någon stjärna gällande betygen tyckte jag det var jättedåligt.

Jag skrattade lite åt svaret men gick snabbt vidare med resten av frågorna. Efter en utdragen konversation med sin man om hur mycket poäng man behövde för att komma in på gymnasiet gick vi vidare med nästa gäng av frågor. Min första av denna mängd handlade om hur en vanlig skoldag såg ut, ett ganska diffust svar var det enda jag fick:

-Ja, allt jag minns är att vi började mycket tidigt och att de var väldigt långa och tråkiga…

“Jahopp det var ju ett bra svar” var allt jag kunde tänk men gick vidare. Vi pratade lite om hennes lärare och till slut kom vi in på hur mycket en kille i hennes klass busade och hur hennes lärare avskydde honom. Gången hon kommer ihåg bäst var när de var och cyklade på gotland längs med kusten:

-Alla skulle cykla i ett långt led efter läraren… Berättade hon

-Men det hände ju inte då Kristian och hans kompisar vek av från stigen HELA tiden.

Kristian var bråkstaken i deras skola. Han var känd för hans grövsta hyss då han målade en skyltdocka och slängde upp den på motorvägen så efter att en bil kört på den så ringdes polis och ambulans in. Men hans arsenal av bus drogs oftast inte så långt även ifall han ofta stod på taken av byggnader och kissade ner på människor… Mycket moget måste jag säga. Ja men tillbaka till intervjun.

-När vi hade kommit fram till våran bestämda sovplats var läraren så förbannad att han gick in i sitt tält och satt där hela kvällen. Hans fru kom ut och sa till klassen att “ifall ni är tysta och inte stör kanske vi kan fortsätta imorn”. Morgonen efter sa enbart läraren “hit ska vi, vi syns där”.

Ett smart sätt att lösa problemet men jag förstår honom, en hel klass av högstadieelever  som inte uppför sig… det är inte så lätt att hålla koll på dom.

 

Så efter ännu fler historier om Kristian kom vi vidare, och hon förklarade om hur de olika “gängen” i skolan var uppdelade.

-Jag tillhörde aldrig det “coola” gänget utan höll mig i det gänget som bara fanns där. Det var mycket kriminalitet på skolan så när dom gängen var i uppehållsrummet drog vi oss undan. Vårat favoritställe var i ett Cafe där vi ofta satt och drack te och pluggade.

Jovars låter trevligt med det där Cafet… Men aja nu ska jag inte side tracka.

Med en avslutande berättelse om Kristian och hans hyss gick vi vidare till den avslutande frågan… Hur tyckte du att du lärde dig under högstadiet?

-Som jag tidigare sa så var jag ingen stjärna på att lära mig eller jag rent ut sagt sket i det. Men jag antar väll att det var bra för den tiden… Inte så pedagogiskt men det funkade. Hade velat se hur ni har det idag.

Ja ett kortfattat och enkelt svar att avsluta med.

 

Så allt jag kan avsluta med är: Även ifall du misslyckas av någon anledning, du kanske skiter i högstadiet eller bara har svårt att lära, så kan du alltid ta dig någonstans i livet.

 

För övrigt: Kristian har idag doktorerat i teologi vid Uppsala universitet, är författare och bor med fru och två hundar i Japan.

Politiken idag, ft: Johan Lepp

 

Reportage – Val 2018 & Politik ft:Johan Lepp

Vad kan verkligen skilja från detta och förra valet?

Jag har tat tid ut ur min helg för att kunna intervjua en Politiker från Liberalerna vid namn Johan Hans Lepp 47 år gammal och om hur han tänker förbereder sig inför det kommande valet. Bland annat om hur han tror att valkvällen kommer se ut.

Han beskrev väl utförligt om hur han trodde att valkvällen, han beskrev hur han tror att Miljöpartiet kommer precis vara vid gränsen och Liberalerna detsamma. Han tror dessutom att Kristdemokraterna kommer att åka ut under 4% röster. Johan tror att de Nya Moderaterna och Socialdemokraterna kommer försöka få tillbaka de röster de hade förlorat till Sverigedemokraterna, genom att se ut som att vara mer stränga inom Invandringspolitiken. Han tror personligt att Sverigedemokraterna inte kommer få 20% eller högre i röster vid detta val.

Region/Vård

Sjukvården är vid kanten av katastrof? Johan arbetar inom vården och tycker att det är allt för få folk inom Region Fullmäktige som är faktiskt utbildade inom Vård.

  • “Det är alldeles för lite folk inom regionen, regionfullmäktige som arbetar inom vården.”

Eftersom att en såpass stor del av regionens budget går till vården tycker Johan att varje person som kan rösta bör rösta oavsett vilket parti man röstar på. Att man ska rösta någon som arbetar inom vården som en sjuksköterska som ett t.ex. istället för att rösta in en till jourist in i region fullmäktiget.

Det är en så få kandidater som har en vårdbakgrund som betyder att de beslut som tas inom region fullmäktige har inte en förförståelse av de beslut som ska tas.Johan tycker att efter man har valt ett parti man kommer rösta på inom Regionen så ska man rösta för de kandidater inom det partiet som har en vård bakgrund.

Inom äldrepolitik är Johan mycket med personcentrerad vård fast dock inte endast de äldre fast alla, så att det kan bestäma över den vård de ska gå igenom. Det menas med att de ska kunna bestämma över vilken slags behandling de ska ha från alternativ som en Doktor som ett t.ex. ger där den personen beskriver om vad de vet om, om dessa behandlingar om man vet mycket om det eller lite men att det är den individuella personen som får bestämma vad de vill ha.

Johan beskriver att Sveriges äldrepolitik just nu inte ser direkt “ljus” ur där man inte är direkt redo på den våg av äldre det kommer att bli inom dessa 10 till 20 år. Där de äldre blir äldre och det blir desto fler som blir äldre. Så att man kommer att behöva mer folk som arbetar, som vi inte direkt har, detta kommer sätta Sverige till ett test om dess Ekonomi.

“Det är inte mycket som är anpassat för de äldre, ta marks kommun som ett exempel, hur tillgänglig är vårdcentralen i Kinna?” – Johan Lepp

Där de inte är många äldre som kan ta sig till vårdcentralen där den inte är så tillgänglig där den egentligen borde ligga centralt så att de kan ta sin rollator och gå till vårdcentralen. Han dessutom säger att Kinna och Skene är inte byggt för invånarna medans det är mer byggt för handlarna. Numera har dock Kinna centrum börjat ändrats och kommer fortsätta ändras i tid.

Bostad,Jobb och Gäng

Kriminaliteten har ökats, är det endast på grund av de som har kommit in eller?

Johan tror att Gäng och kriminalitet sökande i de senaste åren är inte pågrund av att det är för lite polis och att gängkriminaliteten har ökat.

“Det handlar om skolan, föräldraskap och integration”  – Johan Lepp

Där han sedan beskriver att integrationen har misslyckats och att själva föräldraskapet har misslyckats. Han sedan beskriver att allting handlar om Jobb, han hade tidigare beskrivit att det finns gott om jobb. Fast dessa jobb finns där det är så lite bostäder, medans att det är tvärtom vid typ Malmö som ett exempel där det finns gott om bostäder men det är ett brist på jobb. Han tycker att man borde bygga mer bostäder(Normala hyreslägenheter) vid platser där det finns jobb tillgängligt. De folk som bor vid hög befolkade områden blir frustrerade på att det inte finns några jobb som leder till en slags “demonstration” fast mycket mer aggressivt. Eftersom att det ökas med gäng och m.m. kommer man behöva mer poliser bara för att kunna hålla allt i schack så att det inte går för överstyr. Men det är inte många som utbildar sig till polis för att de får så dåligt betalt. En Polis får mindre betalt än vad en sjuksköterska gör även om polisen riskerar sitt liv i sitt yrke.

“En nyutexaminerad sjuksköterska tjänar mer än vad en nyutexaminerad polis gör” – Johan Lepp

För att tjäna bra som en polis kommer man behöva vara välutbildad och gått många år i skolan och sedan ha varit ute i fältet i många år.

Invandrarfrågan

Hur ska vi göra med de invandrare som har kommit hit?

Johan tycker att den våg av invandrare som kom hit vid 2014 borde få stanna eller iallafall de personer som har skäll för att stanna kvar här menas de som skapar oreda inom samhället ska ut ifrån samhället. Han tror att vi kommer behöva dessa invandrare för att Sveriges ekonomi ska fungera eftersom att det kommer att vara mer äldre inom de år framåt, också hamnade dessa invandrare som kom hit i en perfekt åldersgrupp för att kunna jobba här i sverige för att kunna arbeta. Sedan kommer det kosta för att utbilda dessa invandrare så att de senare kommer kunna jobba men på lång sikt kommer detta att tjäna oss i framtiden. Dessutom så är det de som är mest engagerade för att ha ett bättre liv som kommer hit, dessutom har de folk som kommer hit har bra utbildning som dock bara gäller inom det landet där de kommer ifrån så att dessa individer kommer att behöva gå igenom samma ämne i skolan ännu en gång för att anpassa sig för det svenska samhället.

Skolan på 80-talet

Jag har intervjuat Mathias Svensson 43 år om hur det var att gå i skolan för 30 år sedan när han gick i åttan på lyckeskolan. Han gick först på strömskolan, sedan lycke och till sist Marks gymnasium.

Hans favoritämne i skolan var de praktiska ämnena så som träslöjd osv. Det ämnet som han dock inte gillade lika mycket var musik.

Jag ställde frågan om man ofta fick skäll av läraren alltså om de var strängare än vad de är idag.

  • Jag fick inte skäll så ofta men det hände ibland. Jag hade en klassföreståndare som var en ganska hård lärare, den lärare sa alltid vad han tyckte och tänkte precis som jag så ibland var jag inte helt överens med honom, men oftast var jag de och då var han en go gubbe, säger Mathias.

Och precis så är det ju idag också, kommer man överens med en lärare så blir det oftast bra.

Nu för tiden när man inte sköter sig i skolan så brukar man endast få en liten tillsägelse, men för några år sedan i skolan kunde man få kvarsittning, vilket inte händer ofta eller alls idag.

Om det finns något i matsalen idag som vi inte gillar så kan man ju bara gå och köpa mat på någon restaurang. Men när Mathias gick i skolan så åt man alltid i skolan, men han tyckte också att maten var väldigt bra.

På rasterna så hängde han oftast nere i källaren på lyckeskolan, där det fanns ett uppehållsrum med både biljardbord och pingisbord. Där spenderade han sina raster med sina kompisar.

I Mathias klass gick det ungefär 22 stycken elever, och det var från klass A till G alltså 7 paralleller. Så det är ju lite fler klasser än vad det är idag i skolan för då har vi bara 3 paralleller.

Skoldagarna när Mathias gick i skolan är ungefär samma som idag. Han började 8 och slutade runt tre.

Han hade en bit till skolan ca 4 km så för att ta sig dit så brukade han cykla eller så fick han skjuts, och sen när han fyllde femton så tog han moppen.

Nu för tiden när man kommer hem från skolan så måste man oftast plugga till något prov eller skriva på någon inlämning, så det är rätt så mycket läxor i perioder och ibland är det rätt lugnt. Så var det när han gick i skolan också, alltså ibland fanns det mycket och plugga och ibland inget alls.

Sammanfattningen jag gör av denna intervju är att skoldagarna är rätt så lika idag och som de var för 30 år sedan när Mathias gick i åttan på lycke. En stor skillnad är ju dock att vi har datorer och andra tekniska grejer som vi kan plugga med. Men när han gick i skolan så var det papper och penna som användes.

Feminismen på 50-talet

Feminismen har utvecklats enormt de senaste åren och ser inte alls likadan ut som förr. Hur var kvinnosynen och hur såg man på t.ex hbtq-personer?

Feminismen är en ideologi som grundades efter franska revolutionen tagit slut och är idag en stor fråga i samhället.

Feminismen vill klargöra att det ska vara jämställdhet mellan kvinnor och män, men speciellt kvinnors rättigheter i samhället är den stora frågan.

Många tycker att vi lever i ett patriarkat där männen tycker att det är en självklarhet att de ska ta mycket plats medans kvinnor bara ska vara tysta och sköta sitt.

Feminister kämpar regelbundet för att vi kvinnors rättigheter ska förändras så att vi får samma politiska, ekonomiska och sociala möjligheter som män.

Vi kvinnor förväntas av många ha rollen som hushållerska och att vi ska lyda män osv. Feminister anser att det är ett förtryck i könsrollerna som skapats och vill förändra rollerna så att det blir jämlikt.

Jag skulle vilja berätta hur feminismen såg ut förr och se hur annorlunda det var mot idag. Jag har intervjuat Gudrun Ahlström,84 år. Hur såg feminismen ut när hon var ung?

 

“ Det var självklart att kvinnorna var dem som skulle sköta hushållet.”

-I dagens samhälle har kvinnor större chanser att få mer jobb och ta större plats i samhället än vi kunde på 50-talet, berättar Gudrun.

De flesta kvinnor var hemma med sina barn och det var männen som jobbade och tog mer plats. Det var ju också självklart att kvinnorna var dom som skulle sköta hushållet och männen skulle bara göra “manliga” saker.

 

-Jag tycker det är väldigt bra att feminismen har växt eftersom att på min tid så var det inte självklart att kvinnor skulle behandlas likadant som män, men nu är det nästan en självklarhet att det ska vara så, tillägger Gudrun.

Hon berättar också att det var ingen som hon kände som pratade om feminism eller ens tog upp frågan om kvinnors rättigheter.

– I och med att kvinnorna var hemma så blev det deras ansvar att ta hand om barnen, berättar Gudrun. Min mamma sydde lite kläder för att hjälpa till med ekonomin, men annars var det männen som jobbade. Det var en helt annan tid och mer som en liten “ankdamm”.Med detta menar Gudrun att ingen riktigt tänkte på det och det var ingen som nånsin reflekterade över det.

Jag frågade också om Gudrun anser sig själv som feminist.

-Det är klart att jag är feminist, alla ska ha lika rättigheter och t.ex. tjäna lika mycket.

Hbtq-personer

Jag var även nyfiken på hur de såg på hbtq-personer och frågade därför lite om det.

Gudrun berättar att ingen hon kände på den tiden var homosexuell eller trans. Hon berättar även att många hon kände kränkte de som var homosexuella och man såg på det som något äckligt.

 

-Det är bra att man äntligen uppmärksammat detta och att det inte längre anses fel att vara t.ex. homosexuell, säger Gudrun. Hade någon sagt att den gillade en person med samma kön när jag var ung så hade folk sett annorlunda på personen och inte accepterat det över huvudtaget.

Alltså har samhället ändrats väldigt mycket sen 50-talet och feminister kämpar ständigt för att det ska bli mer och mer jämställt.

Hade inte feminismen grundats så kan jag inte föreställa mig hur kvinnosynen hade varit, eller hur lite rättigheter vi kvinnor haft.

En stor applåd för feminismen och ni som hjälpt till att förändra samhället till det bättre.

Skolan på 60-70 talet

Hur bra är skolan och dess miljö idag egentligen?

Har vi verkligen dålig skolmat eller är det dagens ungdomar som är kräsna?

 

Jag har intervjuat Christer Lindqvist, som är 62 år gammal och gick ur skolan 1971, alltså för 47 år sedan. Han gick i Haby från årskurs 1-3, Parkskolan 4-6 och sen Ängskolan 7-9. Hans skolgång var sådär. Gymnasiet hoppade han av, då han inte var intresserad av högstadiet och var skoltrött redan då. Christers favoritämne i skolan var matte.

– Matte var roligt, och det var antagligen för att jag hade lätt för det.

 

När Christer gick i skolan var barnaga tillåtet och han blev själv slagen ett par gånger pga att han inte hade lyssnat, men ibland till och med när han var oskyldig.

– Hon hade väl sina favoriter, sa han.

Det var antingen slag på fingrarna med linjal eller så fick dom bli dragna i håret precis vid örat.

– Det gjorde så ont, sa han med en grimas.

 

Jag frågade om han hade blivit utsatt för mobbning eller själv varit den som utsatt någon för det, och han svarade med att

– Nej, och jag mobbar ingen.

 

Vi som går i skolan idag klagar på så mycket, dagarna är för långa, vi måste börja så tidigt och så vidare. Men var det bättre dagar i skolan förr?

 

Christer berättar att det var ett 6 dagars schema som gällde på den tiden, alltså från måndag till lördag. Vilket betydde att dom endast hade söndag som en ledig dag. Idag har vi bara från måndag till fredag, och ändå gnäller många.

Men om det är bra med färre dagar i skolan eller inte är nog individuellt.

 

En annan sak det klagas mycket på är väl ändå skolmaten vi får idag, men även här, var det bättre skolmat förr?

 

Jag frågade Christer vad han tyckte om skolmaten när han gick i skolan och han svarade med att maten var okej, och att det var varierade rätter.

Idag klagas det på att den är “äcklig”, som folk uttrycker sig, och att variationen är dålig.

Beror det på att maten faktiskt är dålig, eller är det bara så enkelt att vi är kräsna och bortskämda var gäller maten. Jag tror det är mest åt det andra alternativet, men visst, maten kan göras lite bättre.

 

Hur har attityd och respekt mot lärare förändrats under åren och är det på ett positivt eller negativt sätt?

 

– Det har förändrats mycket, ungdomar har ingen disciplin eller respekt för lärare längre, säger Christer.

Jag frågade vad han personligen tyckte om det och han svarade

– Dåligt givetvis.

Han tycker även att det skulle vara förbjudet med mobiler i skolan, för man gör ju inget annat än och sitter med dom hela tiden.

Jag som själv går i skolan idag, kan ju faktiskt hålla med om det, att man har mobilen väldigt ofta i handen. Och det med att det är mindre disciplin och respekt för lärare stämmer nog bra det med, förr vågade man nog inte säga åt en lärare vad som helst, på det sätt en elev kan emot sin lärare idag. Jag tycker absolut att man ska ha respekt för sina lärare.

Och disciplin behövs också, så varför inte införa betygsättning i uppförande?

 

Efter att du läst detta, vill jag att du fattar din egen uppfattning och sen tänker efter vad du tycker. Var skolan bättre förr? Klagar vi för mycket över hur skolan är idag?

Bedöm själv.

Skolan på 50-talet tills nu

Skolan är ständigt ett aktuellt ämne. När ska man få betyg? Hur är skolmaten? Hur är själva undervisningen och har man tillräckligt med lärare? Jag har intervjuat Lena, 70 år och tagit redan på hur det kunde se ut förr i skolan. Lena har även jobbat som lärare i ungefär 40 år och har då verkligen fått se hur skolan utvecklats genom åren.

Vi slog oss ner vid köksbordet och jag började med att ställa lite personliga frågor, såsom hur hon själv trivdes i skolan och om hon såg sin skolgång som bra eller dålig. Jag la även till frågan om hon minns vad hon tyckte var bäst samt sämst med sin skola.

Lena berättar att hon tyckte om att gå i skolan, hon trivdes bra och hade bra vänner. Hon berättar att hon gick i skolan i Holsljunga vilket var en liten skola ute på landet. Det hon tyckte var bäst var just att det var en liten skola med små klasser. Hon tyckte även att hon hade en mycket bra ung lärare under hennes första år i skolan.

Då skolan var liten var klasserna i B form. Det innebär att två årskurser, som t.ex andra klass och tredje klass slog ihop sig och bildade en klass tillsammans istället för två separata. Det var mycket vanligt ute på landet. I första klass var det dock A form, alltså endast en årskurs.

Det blir tyst en stund och Lena funderar för fullt om vad som var värst med skolan. Efter ett tag säger hon att hon inte kan komma på något som hon tyckte var riktigt dåligt.

Förr så var det tillåtet att slå barnen i skolan om de inte skötte sig. Det är något som vi idag kan tycka låter helt vansinnigt. Jag frågade Lena om hon hade något minne av att bli slagen.

– Jag blev aldrig slagen. Jag skulle nog aldrig våga göra något bus. Alla i klassen satt tysta, ingen vågade störa.

Hennes sambo Rolf som också befinner sig i köket tillägger att Lena var en snäll flicka och vi alla tre flinar lite smått år hans kommentar.

Lena berättar att till skillnad från många andra skolor så behövde de inte ställa sig upp när de fick ordet och skulle säga något. De var dock mycket noggranna med handuppräckning.

Hur kunde en skoldag egentligen se ut? Var de längre eller kortare skoldagar i jämförelse med skolan idag? Jag bad henne att berätta lite om hur en skoldag kunde se ut.

-Vi började skolan med en psalm på morgonen.

Hon berättar kort att skolan på den tiden var väldigt kristen. Om hon inte mindes fel så bad de även en bordsbön före maten och fick bland annat en psalm i läxa.

En dag var runt 5-6 timmar lång. Ämnena de hade ifrån lågstadiet var svenska, matte, välskrivning, musik, kristendom, gymnastik och hembygdskunskap vilket motsvarar So och No.  Under senare år tillkom slöjd, historia, geografi, naturkunskap och teckning. På slöjden var det uppdelat så tjejerna endast hade syslöjd medans killarna endast hade träslöjd. Idrott hade de dock blandat med både tjejer och killar.

Skolmaten får mycket kritik i dagens samhälle, inte minst ifrån eleverna. Jag frågade Lena hur skolmaten var under hennes skolgång.

-Skolmat fick vi. Vi hade en ny matsal och även idrottshall. Mattanten var snål och man var tvungen att äta upp allt. Minns jag inte helt fel så tror jag lärarna fick lite bättre mat och satt vid ett eget bord.

Nu går det runt mycket snack om betygsättningen på medier och mellan våra politiker. För tillfället får man sina första betyg i årskurs 6 men det är mycket snack om ändra det så man får betyg i tidigare ålder. Under 50-talet fick man betyg redan i första klass. Betygen har ändrats flera gånger med åren. Lena förklarar hu betygen såg ut under hennes första skolår.

-Man kunde få stora A, lilla a, Ab, Ba, B och C. Utöver det fanns det även minus, plus och frågetecken.

Vi konstaterar att det låter krångligt och rätt oklart. Men går snabbt vidare i intervjun och tar istället upp raster.

 

Idag sitter man ofta i grupp men pratar inte så värst mycket på rasterna då man gärna kopplar ifrån och kollar på sin mobil istället. Förr när det inte fanns mobiler på samma sätt som det finns idag brukade man leka mer på rasterna får jag förklarat för mig.

-Vi hoppade rep, lekte med bollar, bytte bokmärken och små kort med filmstjärnor. Byggde kojor gjorde vi också.

Lena berättar att det fanns en skog precis bredvid skolan, där byggde de två kojor och var uppdelade i två lag. Det var väldigt skoj.

Det fanns inga rastvakter säger hon. Det var inte så bra då lärarna inte såg om någon blev dåligt behandlad. Vi kommer tillbaka lite till vårat första ämne och hon säger då att det värsta med skolan kanske var just det att lärarna inte upptäckte om det var någon som råkade illa till på rasterna.

 

Jobba som lärare

Under många år har Lena jobbat som lärare. År 1969 började hon med jobbet som lärare och slutade sedan 2012 när hon blev pensionär. Hon har dock blivit inkallad som vikarie ett flertal gånger och jobbat en hel del till efter det. Hon har fått vara med om många förändringar i skolan och fått se hur den utvecklats.

-Hur kommer det sig att du ville bli lärare? Du sa innan att du trivdes bra i skolan, var det just därför eller fanns det något annat som lockade dig till just det yrket? Frågar jag.

-Mina mamma ville bli lärare så jag antar att det var hon som drog in mig på det spåret.

Hon fortsätter och säger att det var runt gymnasietiden som tankarna började komma fram om att bli lärare. Hon berättar även att hon älskade barn och började då jobba som småskollärare.

Det har hänt mycket med skolan under åren. Både på gott och ont. En förändring som Lena inte var särskilt förtjust i var när det kom en ny läroplan vilket följde mycket dokumentation något som tog både tid och kraft. Eleverna skulle ha skriftliga omdömen två gånger per läsår.

-Den tiden och kraften skulle jag hellre velat lägga på planering till själva undervisningen, säger hon.

En annan sak som infördes var arbetsplatsförlagd planering som schemalades. Det innebar att man behövde jobba längre arbetsdagar. Innan kunde man gå hem när skolan var slut och jobba med planeringen hemma. Det kunde man alltså inte längre då de antagligen ville få lärarna att jobba mer gemensamt.  De ville skapa ett bättre samarbete mellan kollegorna.

Sedan ställer jag en stor fråga som får Lena att tänka över en lång stund. Jag frågar om hon tror skolan blivit bättre eller sämre under åren, jämfört med skolan då hon var ung. Efter en lång tids tänkande säger hon att hon tror att eleverna fick med sig bättre baskunskaper förr. De hade få ämnen och det var en mycket lugn arbetsro i klassrummen. Men självklart så har vissa saker blivit bättre på senare år också.

Vi börjar freebasa lite och kommer in på spåret med tekniken som kommit in som läromedel i skolan.

-Skolan måste hänga med i utvecklingen därför har tekniken tagit plats. Kan va på gott och ont. Kan leda till konflikt.

Efter en lång tid av sittande och diskuterande tar vi en fika paus och låter våra hjärnor vila en stund innan vi återigen slår oss ner och fortsätter med samtalet.

Det känns som att det är ofta att man får höra att skolan var hårdare förr och även att eleverna var mer lugna, tysta och skötte sig mycket bra. Lena påstår att hon har sett mest skillnad de sista 10-15 åren.

-Jag upplevde att antalet elever som var oroliga, utåtagerande, ovilliga och okoncentrerade ökade under de senaste åren. Det kan bero på min ålder, jag hade ju inte samma kraft. Jag tror det beror på samhället.

Vi kommer in djupt på samtalsämnet. Barn har inte samma kunskaper om hur man ska bete sig när de börjar skolan längre. Dels för all elektronik som kommit och som det kommer nytt av hela tiden. Det får barnen att hellre vilja hålla på med en surfplatta. Men även dels för att föräldrarna lite tänker att det är skolans och lärarnas ansvar att lära barnen om ett bra uppförande. Samhället vi lever i är en mycket stressig miljö. Det är nya intryck hela tiden vilket inte människohjärnan klarar av. Det är inte konstigt att barnen blir okoncentrerade så lätt om de är vana att alltid få nya intryck som de får i sina spel och så vidare.

Vi avbryter diskussionen innan vi kommer alldeles ifrån ämnet. Jag tackar Lena för hennes medverkan och vi säger hejdå.

Skolan på 50-talet

Idag har barnen och ungdomarna tekniska hjälpmedel i skolan, de pluggar inför prov och läser på inför glosorna med hjälp av datorer och telefoner. På 50-talet fanns inte dessa tekniska hjälpmedel, man kunde inte googla fram information och man kunde inte få hjälp av en miniräknare.

Det är kallt och slaskigt ute, jag har gått till Stommen där jag intervjuat Kerstin Johansson, 76 år som gick på skolan i Berghem på 50-talet.

Kerstin berättar hur klimatet var i hennes skola jämfört med idag.

– Det var mycket lugnare förr, skolorna är så stökiga idag men annars är väll läroplanen bättre, säger Kerstin.

Idag är skolornas elever stökigare men det är samtidigt bättre lärare som har bättre utbildning vilket skapar bättre förutsättningar för eleverna.

En vanlig dag

Kerstin berättar hur en vanlig dag såg ut för henne i skolan.

– De första två åren gick jag i småskola, förklarar Kerstin.

Men i tredje klass gick jag varannan dag, i fjärde klass fick vi en ny skola, då gick jag varje dag igen och då fick vi mat i skolan vilket vi inte fått innan.

Skoldagarna var ungefär lika långa som idag.

Kerstin säger att de inte hade så många prov, bara mindre matte och svenska prov. Hon hade läxor också, men inte så många.

– Det var mest läsa på inför prov och lite matte och svenska läxor.

Vi fick betyg utifrån hur man presterade som individ och inte efter hur klassen var.

– När det var vinter fick vi värma oss med kamin och ute på gården stod en vattenpump som frös på vintern, säger Kerstin.

Till skillnad från Kerstin börjar man idag skolan i förskoleklass och sedan är det skolplikt fram till nian. I dagens skola har man mer resurser och bättre arbetsmiljö, det är även en självklarhet att man får mat i skolan.

På 50-talet när Kerstin gick i skolan fick hon aldrig stryk, men om någon annan i hennes klass eller på skolan fick det kan hon inte svara på.

Sedan 1979 är all misshandel/aga mot barn förbjuden.

Skolans gång

Hon förklarar att man gick sju år och sedan kunde man söka till Realskola där man gick fyra år.

– Jag gick i skolan tills sjuan sedan skaffade jag jobb, säger Kerstin.

Hon förklarar att anledningen till att hon inte sökte till Realskola var att hon hade tröttnat på skolan, dessutom var det ganska långt till  stationen för att kunna ta sig till Realskolan i Kinna.

Kerstin fick jobb direkt efter sjuan.

– Det var inte så svårt att skaffa jobb efter skolan, säger hon.

Man behövde inte ha så stor utbildning förr, så det fanns gott om jobb. Idag är det stor skillnad mot förr. I dagens samhälle måste man som minst ha gått ur gymnasiet och efter det helst läst på högskola för att få ett bra jobb och kunna försörja sig.

Skolan på 1940-talet

Idag är det mycket diskussioner runt den svenska skolan. Om vi borde ha idrott fler dagar i veckan, om rasterna borde vara längre, hur mycket pengar vi borde lägga på skolmaten och ifall vi ska införa ordningsbetyg. Många pratar om att skolan var bättre förr, och jag har tagit reda på om det verkligen är sant. Vi får följa med Ruth Sjöberg, 83 år gammal, under en vanlig dag i skolan på 1940-talet.

Färden till skolan

För Ruth Sjöberg, 83 år gammal, som gick i skolan under 1940-talet fanns det inga andra alternativ än att kliva upp klockan halv sju varje morgon för att ta sig till skolan. Hon började klockan åtta på morgonen och hon och hennes syskon åkte med den kommunala bussen, som gick varannan dag. Eftersom att andra världskriget var i full gång när hon gick i skolan, fick man inte frakta olja från andra länder in till Sverige. De använde sig istället av gengas, som var ett alternativt bränsle byggt på att man eldade ved och träflisor i motorer. Om det var vinter och bussen inte gick, eftersom att den bara gick varannan dag, åkte de släde bakom en häst. Det kunde bli väldigt kallt, men de fick plädar och filtar för att hålla sig varma. På sommaren åkte de häst och vagn. Det skulle tagit för lång tid för dem att gå eftersom att de hade 8 kilometer till skolan.

Vanliga ämnen och betyg

När hon kommit fram till skolan var det dags för morgonsången. De sjöng nämligen psalmer i skolan, eftersom att Sveriges skolor fortfarande var präglade av den kristna tron på den tiden. Kristendomen var då ett ämne och man lärde sig inte om någon annan religion. Nu för tiden är det en självklarhet att vi ska lära oss om andra religioner och om deras kulturer i skolan. “Vi sjöng alltid Din klara sol går åter opp”, berättar Ruth med ett leende. “På lördagarna delade läraren ut biblar som vi läste ur, och varje morgon bad vi.” På den tiden gick man i skolan även på lördagar, men bara fram till lunch. Senare togs skolan på lördagar bort, men det var efter hennes skoltid.

Efter morgonbönen kunde Ruth till exempel ha matematik. “När vi hade prov gick vi ut där vi hängde kläderna, fick något A4-ark och så skulle de prova vad vi kunde.” Det som vi idag kallar för matematikprov, kallades då för provräkning. Deras betygssystem var väldigt krångligt. De hade bland annat stora A och B, lilla A, AB+ och BA. Det låter väldigt komplicerat och det var nog därför som de ändrade betygssystemet. När lärarna skulle sätta betyg, skrev de i en bok som eleverna sedan behövde ta med sig hem för att få en målsmans underskrift.

Andra vanliga ämnen var läsning, kristendom och gymnastik. De hade ingen gymnastiksal på Ruths skola så istället fick de vända på de långa bänkarna som stod utefter klassrummet för att kunna gå balansgång. De hade alltså gymnastik i klassrummet. Idag är engelskan ett av våra viktigaste ämnen, men Ruth har aldrig lärt sig engelska. “Min syster som är fyra år yngre fick lära sig engelska, men inte jag”, berättar hon.

Rasten

När det blev rast sprang alla eleverna ut på gården. Ruth berättar att de hoppade hage, spelade brännboll eller var uppe i skogen och lekte. De gjorde alltså något fysiskt och satt inte bara inne med mobilen som majoriteten av dagens ungdomar gör. När de lekte i skogen på berget bredvid skolan hände det att ett flygplan flög förbi. “När man var ute på berget och det kom en flygmaskin så nära tänkte man, är det tysken? Men nej, då såg man de tre kronorna och blev så glad, så glad”, berättar Ruth. Detta var Ruths vardag, att ständigt vara rädd för en flygattack. Men som tur var, var inte Sverige med i kriget och svenskarna kunde känna sig ganska trygga. Medan barnen var ute på rast, öppnade läraren fönstren för att vädra. “Nu för tiden bygger de så dåligt så att det blir dålig ventilation, men då hade vi vanliga fönster som man öppnade”, berättar Ruth. “Vi eldade med ved i en kamin för att hålla oss varma i klassrummet.”

Egen lunch

Nu för tiden klagar många elever på maten man får i skolan. Men vi i Sverige är lyckligt lottade eftersom att vi får gratis skolmat. Så har det inte alltid varit, för när Ruth gick i skolan behövde man ta med sig egen mat. “Ja, vi hade matsäck med oss. Smörgåsar och mjölk. Men mjölken fick ju inte frysa, så efter några år fick vi chokladmjölk som de kokade upp åt oss.” De åt alltså samma sak varje dag, och i dagens skolor finns det oftast två eller tre rätter att välja mellan, men barnen klagar ändå.

Trångt i klassrummet

I Ruths klass gick det bara fem personer. Det var hon, hennes bästa tjejkompis och tre pojkar. På den tiden hade man inte tillräckligt med resurser för att varje klass skulle kunna få en lärare var. Man hade inte heller pengarna för att bygga en stor skola, eftersom att det var ute på landsbygden. Alla klasser, från trean till sjuan gick i samma sal. Jag frågade hur det gick ihop när alla behövde lära sig olika saker. “Alla hade ju sina egna läroböcker” svarade hon då. Idag skulle det bli kaos om alla årskurser gick tillsammans eftersom att alla lär sig om så olika saker.

En annan annorlunda sak var också att man bara gick i grundskolan till sjuan. Ruth och barnen i hennes ålder var de första som fick börja i sjuan, förut hade man bara gått till sexan. Men hon tyckte inte att man lärde sig så mycket nytt det året, utan att det mesta var repetition.

Pengar spelade roll efter grundskolan

Ruth berättar att det inte var någon skillnad mellan de som hade mer pengar och mindre i grundskolan. Efter att man hade gått ut grundskolan kunde man fortsätta och ta realexamen och studenten. Men det gjorde man i stan och det kostade mycket pengar. För Ruth som hade sju syskon och bodde på en bondgård gick det inte att ta studenten. Pennor och läroböcker kostade och man behövde ta med sig egen mat till skolan. Men Ruth klagade inte: “Vi hade det ganska bra för att vi hade lantbruk, så vi fick mat.”

Skolan på 1940-talet går nästan inte att jämföra med skolan idag eftersom att så mycket har förändrats och tekniken har rusat iväg.

                                   Fotograf: Magister Stig Sundling

Ruth i rutig väst med kamrater på klassresa till Gränna.

Thea Westh, 8:1