Mannen vid stugan

Vi sitter i stugan och kollar på Scream när någon knackar på stugans dörr.

“Du kan öppna” säger Nova och jag går sakta mot dörren.

Vem skulle knacka på dörren så här sent?

Klockan är ju nästan 1 på natten.

Jag kolla i fönstret bredvid dörren och där står en man. Han stirrar på mig och jag känner ett obehag av hans blick.Han har på sig svarta byxor och en svart t-shirt och syns nästan inte på grund av mörkret.Vi har inte brytt oss om att köpa en lampa att ha utanför dörren vi är ju bara här på somrarna, så man ser nästan ingenting av mannen, bara hans ljusblå ögon som stirrar på mig.

Innan jag öppnat dörren, skriker Nova från tvn och springer fram så fort hon kan mot mig. “Släpp inte in honom!!” viskar hon så att han inte ska höra.

Hon leder mig in till tvn och hon har bytt till nyheterna.De säger att en man har rymt från ett fängelse efter att fått ett livstidsstraff efter ett mord. Mannen på bilden är samma man som står utanför vår dörr. Med dom klarblå ögonen. Mannen bankar och skriker på dörren och han har på något sätt lyckats ta sig in i huset.

Både jag och Nova får panik och enda vägen ut är från fönstret i vardagsrummet.Vi hoppar fort ut och springer så långt in i skogen vi kan. Det är kolsvart ute, men som tur är hade jag mobilen i fickan hela tiden. Så vi får lite ljus.Vi andas tungt och har panik över vad vi ska göra. Det finns en motorväg ungefär en timme bort, med bil.

 

Vi fortsätter springa så fort vi kan och helt plötsligt stannar Nova hastigt upp och säger tyst “ Hör du?”

Jag hör ett knarrande ljud och kollar hastigt upp mot den stora granen. Min första instinkt när jag ser att granen börja luta sig närmre och närmre mot oss är att springa iväg en bit. Jag gör det utan att tänka.

Och hinner inte tänka på om Nova skyddat sig för granen.Jag hör en kraftig smäll. Hela marken vibrerar.Jag ropar efter Nova, men kan inte hitta henne.Det är bäcksvart och den enda jag ser är fullmånen på himlen. Jag skär mig på granbarren medans jag letar efter Nova.Tillslut hör jag henne ropa “hjälp”, hon ligger med benet under trädet.

Det blöder från hennes knäskål och hon skriker högt när jag drar henne ut från trädet.Jag tar mitt linne och knyter runt hennes ben så hårt jag kan och hon säger tack.

Resten av timmen får jag stödja henne medans vi går över stenar och stockar i skogen.Jag hör steg men vet inte vart de kommer ifrån. Jag ser på Novas blick att hon också gör det. Vi springer så fort vi kan tills fotstegen är borta. Och hela tiden skriker Nova till av smärtan i hennes ben. Vi måste få hjälp. Nu.

 

Vi kommer äntligen fram till den stora motorvägen. Och blodet har nu börjat rinna nerför linnet jag satt fast runt Novas ben. Det är tomt på bilar men vi bestämmer oss för att vänta ändå.

 

Vi ställer oss vid vägkanten och väntar på att någon bil ska köra förbi så att vi ska kunna få lift. Vart någonstans vet vi inte, men ett sjukhus måste ju finnas i närheten.

Efter tio minuter kommer en bil. Jag backar med Nova från vägen och hon frågar vad jag håller på med. Det här kan ju vara enda chansen att få lift till ett sjukhus. Men tänk om mannen vid stugan kör förbi och ger oss lift. Det hade varit en mardröm. När bilen kör förbi ser jag att det är mannen vid stugan som sitter i den. Min kropp stelnar till och jag stirrar på bilen ända tills den inte syns mer, som att jag är rädd att han ska vända tillbaka mot oss.

Ungefär tre minuter senare kommer en till bil och denna gången ropar vi och viftar för att bilen ska lägga märke till oss. Äntligen tänker jag, äntligen.En ung kille springer ut från bilen som stannar och undrar vad som har hänt.Medans jag berättar börjar jag darra på rösten, jag har aldrig varit med om något sånt här förut.

Han säger att han kan köra oss till närmsta sjukhus och jag sätter mig i framsätet och Nova lägger jag i baksätet.Killen tar av sig skjortan han har på sig och knyter den hårt runt hennes ben.Blodet slutar rinna och jag kan äntligen andas ut.

Jag berättar i detalj allt som hänt under natten och jag ringer snabbt polisen, varför tänkte jag inte på det tidigare.Vid det här laget kan ju mördaren vara precis vart som helst.

 

Tio minuter senare ser jag en skylt där det står “Detroit” på. Sedan är vi framför sjukhuset och jag blir lättad. Nova har nu vaknat och vi har pratat hela vägen under resan för att hålla henne vaken.Killen i bilen springer in till sjukhuset och kommer ut med en läkare. Läkaren små springer och har en lång vit rock. Som snuddar marken när han går.Läkaren pratar med Nova och mig och jag berättar precis allt jag hinner, innan ännu en läkare kommer springandes.De bär in Nova på en bår och vi går efter dom korridor efter korridor och tillslut stoppar dom oss.Vi får tydligen inte gå längre. Jag och Nova utbyter några snabba blickar och jag ropar “Jag älskar dig” efter min storasyster som snabbt försvinner iväg på båren.

 

Jag och killen i bilen, som tydligen heter Simon sitter i timmar och tillslut kommer det fram en läkare till oss.Han ser tyst på oss och jag tänker att han måste ha dåliga nyheter.

Han säger tillslut att det var en allvarlig skada och hon kommer troligtvis få operera bort benet.

Vi går in till Nova som ligger i ett sjukhusrum nedsövd.Doktorn kommer in och säger att de ska operera bort hennes ben.Efter några timmar är Nova vaken igen och vi sitter och pratar om allt som hänt och polisen kommer in och ställer några frågor om vad som hände i stugan.Jag sover bredvid Nova hela natten, men vaknar av att någon knackar på dörren.

Jag blir chockad över vem som kommer in i rummet. Det är mannen från stugan…

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *