Varulven

Jag vaknade med ett ryck. Det hördes ljud från undervåningen som jag inte kände igen.

Det knarrade igen den här gången var jag säker på att jag kunde höra dova fotsteg. Jag gick ner från sängen och tog på mig min morgonrock. Min hund började morra, jag viskade att han skulle vara tyst. När jag sedan öppnade dörren så tyst som jag kunde och gick ner för trappan stannade jag ungefär halvvägs. Jag tittade rakt på figuren i mörkret. Figuren hade svart päls och långa klor med ett varg liknande huvud. Mycket mer kunde jag inte se i mörkret. Figuren eller vad det nu än var började gå mot trappan, jag som fortfarande stod där fick panik. Som tur var svängde varelsen till höger mot vardags rummet. jag smög upp för trappan och in på mitt rum igen. Jag började leta efter min mobil, men den var inte i mitt rum. Jag gick och lade mig i min säng alldeles kallsvettig och väntade på om något skulle komma upp för trappan. Men inget kom.

Jag hörde från mitt rum hur något från nedervåningen ramlade i golvet och sedan blev allt tyst. Jag höll andan och väntade på att något mer skulle hända.

Då kom det, ett morrande från undervåningen som blev högre och högre och till sist lät det som ett inåtvänt vrål. Jag var skräck slagen och för första gången undrade jag hur mamma och pappa inte hade vaknat. Men då kom jag på det, jag var hemma själv.

Min hund började helt plötsligt att skälla, då hörde jag ännu ett morrande och sedan det där vrålet igen.

Det började skrapa då varelsen började röra på sig, det lät som om den var på väg upp för trappan. Jag sa snabbt till min hund att vara tyst, sedan kröp han under sängen. Jag gömde mig snabbt under täcket och väntade.

Varelsen var utanför mitt rum. Den morrade men verkade inte märkt att det var någon i rummet. Den gick vidare och sedan stannade den helt plötsligt och gick tillbaka. Det var som om den hade känt eller hört något.

Dörren öppnades och varelsen kom försiktigt in i rummet. Jag lyfte lite på täcket och såg varelsen, nu när den var närmare såg det ut som en varulv. Den närmade sig sängen och började morra. Jag var skräck slagen och kunde inte röra mig.

Varulven stod som mest en meter ifrån mig. Jag kunde tydligt höra hur den flåsade. Den gav ifrån sig ett tjut och sedan hördes det ett ylande från fjärran. Varulven svarade med ett likadant ylande och sprang sedan ner för trappan och ut. Jag reste mig och såg den utanför mitt fönster. Den sprang in i skogen och försvann.

Jag visste inte vad jag skulle göra. Det ända jag visste var att om  jag skulle berätta vad som precis hänt skulle ingen tro mig.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *